Skip to main content

Växtrester berättar om järnålderns åkerbruk

Pressmeddelande   •   Maj 23, 2014 09:08 CEST

Radoslaw Grabowski

En ny avhandling vid Umeå universitet visar hur man med hjälp av bevarade växtrester som hittats i samband med arkeologiska utgrävningar kan bidra med ny kunskap om järnålderns åkerbruk.

Genom att jämföra data från alla tillgängliga arkeobotaniska analyser (undersökningar av växtrester i arkeologiska sammanhang) i södra Sverige, fram till år 2009, med en jämförbar studie i Danmark, beskriver Radoslaw Grabowski i sin avhandling,Sädesslagsodling och bebyggelse: arkeobotaniska perspektiv på järnåldern i södra Skandinavien, de stora utvecklingsdragen i val av grödor under olika skeden av järnåldern.

Genom denna beskrivning av utvecklingen har Grabowski även identifierat kronologiska och geografiska luckor i tidigare tillgängligt material.

Avhandlingen visar vidare hur analyser av förkolnade växter från boplatser kan förbättras genom en samordning av botaniska metoder tillsammans med mark-kemiska och mark-fysiska analyser.

Grundtesen är att växtrester i arkeologiska sammanhang bäst förstås om funktionen för den plats där proverna togs är bestämd. Denna funktionsbestämning är ofta svår att uppnå med endast botaniskt material som grund.

Avancerad arkeobotanisk forskning är därför beroende av annan arkeologisk forskning som överlappar arkeobotaniska frågeställningar, för att bidra med kunskap om sådant som arkeobotaniken inte kan besvara.

Avhandlingen visar hur detaljrikedomen i tolkningen av en arkeologisk lokal blir betydligt bättre ju fler metoder som integreras (s.k. multiproxyanalys).

Arkeobotanisk forskning kan därför inte isoleras från andra arkeologiska specialiseringar, utan måste integreras så långt det är möjligt, till fördel för både arkeobotaniska och andra forskningsmetoder.

En av studiens generella slutsatser är att arkeobotaniska analyser som genomförs för att besvara vegetationshistoriska frågor ofta bidrar med kunskap om arkeologiska lokaler. Till exempel vilken huvudfunktion en plats har haft när den varit befolkad och det har rått mänskliga aktiviteter där. Denna kunskap är samtidigt nödvändig för att besvara mer komplexa arkeobotaniska frågeställningar.

Fredagen den 23 maj försvarar Radoslaw Grabowski sin avhandling med titeln: Sädesslagsodling och bebyggelse: arkeobotaniska perspektiv på järnåldern i södra Skandinavien

Opponent: Hans Peter Stika, Senior Researcher, Universität Hohenheim, Stuttgart, Institut für Botanik.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Beteendevetarhuset, Bt 102

Kontaktuppgifter: radoslaw.grabowski@umu.se, tel. +46 90 786 60 71, +46 76 131 30 06

Avhandlingen finns även digitalt publicerad 


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.