Skip to main content

Vargens återkomst har ökat klyftan mellan stad och land

Pressmeddelande   •   Jan 12, 2017 09:35 CET

I takt med att den svenska vargstammen har vuxit och fler har kommit i kontakt med varg, har också motståndet mot varg ökat. Vargpolitiken har även skärpt motsättningen mellan stad och landsbygd. Det visar Max Eriksson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Eftersom det är på landsbygden vargarna finns och påverkar människors vardag är det troligt att skillnaden i attityd mellan stad och land kommer att öka ytterligare vartefter som fler kommer i kontakt med varg, säger Max Eriksson.

Doktorsavhandlingen baseras på tre omfattande attitydundersökningar från 2004, 2009 och 2014, där cirka 23 000 personer har deltagit. Resultaten visar att en klar majoritet bland allmänheten fortfarande är positiv till varg, men att andelen som vill ha en mer restriktiv vargpolitik har ökat från cirka 30 till 35 procent under tioårsperioden.

Den största ökningen av vargmotståndet har skett på landsbygden, där över 40 procent nu vill se färre vargar. I städerna har andelen som vill se en minskad vargstam däremot legat relativt konstant kring 20 procent.

Det ökande vargmotståndet på landsbygden hänger delvis samman med att fler där har fått egen erfarenhet av varg och att många upplever att vargen begränsar deras möjligheter till friluftsliv. Men vargfrågan har också blivit något av en symbolfråga, där individer får utlopp för ett generellt missnöje och en känsla av politisk maktlöshet.

Personer som känner sig alienerade från det politiska systemet riktar gärna sitt missnöje mot vargpolitiken. Oftast yttrar sig detta missnöje i att man vill ha färre vargar i landet. Men vissa politiskt alienerade vill istället se fler vargar i Sverige.

– Delvis har vargmotstånd blivit ett sätt att göra motstånd mot vad som uppleves som storstädernas politiska makt. Vargens återkomst ses som ett politiskt projekt som tvingats på landsbygden av stadsbor som inte själva påverkas av vargen, säger Max Eriksson.

Det är i år 50 år sedan vargen fridlystes i Sverige. När det skedde var vargen i praktiken närmast utrotad och vargfrågan tämligen okontroversiell. Sedan dess har den svenska stammen återhämtat sig och uppskattas nu bestå av i storleksordningen 250 – 450 djur.

Max Eriksson är uppvuxen i Virsbo i Västmanland och bosatt i Umeå.

För mer information, kontakta gärna
Max Eriksson
Telefon 090-7865967
E-post: max.eriksson@umu.se

Till avhandlingen

Om disputationen
Max Eriksson, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, försvarar fredag 20 januari sin avhandling med den svenska titeln:Attityder till vargpolicy i förändring Vargens återkomst, landsbygd och politisk alienering(Engelsk titel:Changing attitudes to Swedish Wolf policy Wolf return, rural areas, and political alienation). Kl. 13.15-15, Samhällsvetarhuset, hörsal C, Umeå universitet. Handledare: Camilla Sandström, Umeå universitet. Fakultetsopponent: Bitr. professor Simon Matti, Luleå tekniska universitet, Luleå.


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.