Skip to main content

Rusningstrafik i nordostpassagen?

Blogginlägg   •   Okt 20, 2016 08:48 CEST

Just nu är det högsäsong för fartygstrafik från Europa till Asien via nordostpassagen längs med Rysslands norra kust. Genvägen innebär att det går cirka tre veckor snabbare från en hamn i norra Europa till Sydkorea än den alternativa rutten som går via Suez-kanalen.

Nordostpassagen seglades för första gången av Adolf Erik Nordenskiöld med skeppet Vega åren 1878-1880. Efter äventyrens era dröjde det ett knappt sekel innan den kommersiella fartygstrafiken drog igång om än i liten skala. Sedan år 2010 har tonnaget via nordostpassagen ökat kraftigt. Det innebär stora kostnadsbesparingar på sjöfrakt om det ges möjlighet att korta leveranstiden så mycket som tre veckor.

Det har väl inte undgått någon att istäcket runt Arktis krymper för varje år som går. Vad som överraskade mig när jag läste på lite i ämnet var att istäcket runt Antarktis istället växer – om än inte i motsvarande takt. Orsaken till att isen kring Arktis smälter anses ju vara den globala uppvärmningen och det kan paradoxalt nog också gälla isens tillväxt i Antarktis. Den globala uppvärmningen leder till ändrat vädermönster med andra förhärskande vindar. Även ozonhålet över Antarktis nämns som en möjlig orsak.


Just i år är isläget extra gynnsamt för passage via nordostpassagen, se isläget just nu här - istäcket är rekordlitet tangerat endast av år 2007. Bedömningen är att 2017 blir första året då man kan färdas utan isbrytare rakt över nordpolen!

Vad innebär då detta för framtiden? År 2021 förväntas runt 15 miljoner ton fraktas via nordostpassagen vilket kan jämföras med 0,9 miljoner ton år 2011. Enligt bestämmelserna får både isklassade och vanliga fartyg trafikera rutten, dock med olika krav på lotsning av isbrytare. Ser man på prognosen för polarisens utbredning så tror man att det isfria området under sommarhalvåret blir väldigt mycket större, förutsättningen för en stabil situation där man kan trafikera passagen under flera år i rad och under ett längre tidsfönster verkar finnas. Kanske vågar då fler rederier satsa på att lägga in rutten i sin planering?

Återstår att se vad utfallet blir för 2016 om inte annat borde det finnas intresse av att tjäna tid nu i svallvågorna efter rederijätten Hanjins konkurs. Kanske ingen rusningstrafik dock.


Karl-Johan Kjerstadius
Project manager
karl-johan.kjerstadius@primelog.com

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera