Timbros vindkraftskalkyler bortser från miljönyttan, Väsby svarar på debattartikeln i Dagens samhälle

Vi ser många goda skäl för kommuner att investera i vindkraft. Det allra viktigaste är att vi vill minska kommunernas egen klimatpåverkan och ta ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle, replikerar moderata och socialdemokratiska kommunalråd.

Lydiah Wålsten på tankesmedjan Timbro ifrågasätter kommuners investeringar i vindkraftverk och oroar sig för att de kan ge ekonomiska bakslag (Dagens Samhälle 25/4). Wålsten menar att kommunerna kan köpa ”grön el” från marknaden i stället för att göra egna investeringar.

Vi ser många goda skäl för kommuner att investera i vindkraft. Men det allra viktigaste skälet för oss är att vi vill minska kommunens egen klimatpåverkan och ta ett aktivt ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle. Wålsten tycks dock inte se miljönyttan, utan framhåller att det är ett ”märkligt antagande” när kommuner jämför vindkraftens klimatnytta med utsläpp från kolkraftverk, ”med tanke på att kol knappast används för elproduktion i Sverige."

Men i det integrerade Nordeuropeiska elsystemet begränsas inte elen, eller de klimatutsläpp den ger upphov till, av nationsgränser. I flera av våra grannländer dominerar fortfarande fossil elproduktion och när svensk vindkraft tillförs det gemensamma systemet kan elproduktionen i europeiska kolkraftverk minska. På så vis möjliggörs stora minskningar av växthusgasutsläpp.

Att investera i egen elproduktion innebär på många sätt en ökad trygghet. Genom att äga egen elproduktion blir de ekonomiska förutsättningarna tydligare och vi är inte utlämnade till elmarknadens nyckfullhet. Det skapar trygghet, inte minst efter de senaste årens kraftiga prissvängningar och skyhöga elpriser vintertid.

Wålsten har dock rätt i att det är svårt att bedöma exakt hur lönsam en investering i vindkraft kommer att bli, bland annat eftersom framtida pris på el och på så kallade elcertifikat är svåra att överblicka för en investeringshorisont på 20 år. Timbro har låtit granska ett antal kommuners vindkraftskalkyler och drar, inte oväntat, slutsatsen att lönsamheten beror på vilka antaganden som görs. Detsamma gäller förstås Timbros egen så kallade standardkalkyl, där priserna under de kommande 20 åren antas ligga kvar på 2012 års närmast unikt låga nivåer. Vi ställer oss undrande till ansvarsfullheten i att låta ett sådant antagande ligga tillgrund för det höga tonläget.

Hur priserna i verkligheten kommer att utvecklas beror på en lång rad faktorer. Bland annat handlar det om vilka beslut som tas inom EU för att få ordning på den havererade koldioxidmarknaden som bidragit till de låga elpriserna under 2012. I Sverige kommer priset på elcertifikat bland annat påverkas av den pågående översynen av elcertifikatsystemet. Samtidigt innebär en fortsatt utbyggnad av den förnybara elen att elpriset pressas neråt, vilket är positivt för alla Sveriges elkonsumenter.

Det råder också osäkerhet kring energiskattebefrielsen som i dag gäller för den som äger och producerar el för sin egen förbrukning. Vi ser energiskattebefrielsen som ett bra instrument för att öka det lokala engagemanget i utbyggnaden av förnybar el och bredda ägandet på elmarknaden. Vi som väljer att investera i vindkraft är medvetna om att skattebefrielsen kan ändras eller tas bort, även om vi menar att det vore en mycket olycklig utveckling i en tid när vi bör öka satsningarna på förnybar el, inte minska dem.

Kommuner har alltid haft en viktig roll som samhällsbyggare och vi kommer att fortsätta ta vårt ansvar för en positiv samhällsutveckling. Genom investeringar i vindkraft kan vi göra det samtidigt som vi slipper den ekonomiska osäkerhet som det innebär att vara utlämnad till elmarknadens prisvariationer. 

Per-Erik Kanström, kommunstyrelsens ordförande (M), Upplands Väsby
Lars Bryntesson, kommunstyrelsens ordförande (S), Sigtuna
Douglas Lithborn, kommunstyrelsens ordförande (M), Sollentuna