Bagarmossens skola vänder trenden

Från 84 till 88 procent gymnasiebehöriga elever på ett år – det gör Bagarmossens skola till en av de Stockholmsskolor som har förbättrat sina resultat mest.
– Bagarmossen är ett område med sämre socioekonomiska förutsättningar än genomsnittet. Därför är 88 procent en hög siffra,säger Adelinde Schmidhuber, grundskolechef för Södermalm och Skarpnäcks skolor.

Den nya betygsstatistiken från Skolverket kom igår. Den gäller läsåret 2014/15 och visar att 85,3 procent av samtliga elever på Stockholms kommunala grundskolor blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, vilket kan jämföras med 81,2 procent för svenska storstäder totalt. Resultaten för Stockholms skolor överensstämmer i stort med de preliminära siffrorna som presenterades i somras.

Bagarmossens skola har de senaste åren legat på en stabil hög nivå med en liten trend till ökning. Eleverna i årskurs nio har till exempel höjt sin behörighet till ett nationellt yrkesprogram på gymnasiet från 84 procent förra året till 88 procent i år.
– Det är resultatet av ett långsiktigt kvalitetsarbete, säger Annika Holmgren rektor för Bagarmossen-Brotorps skolor.

– Vi har följt upp våra resultat och satt in riktade utbildningsinsatser där det behövts. Vi är givetvis jätteglada över resultaten men vi nöjer oss inte med det utan arbetar vidare.

Skolan deltar i mattelyftet, läslyftet och har precis inlett arbetet med PRIO, stadens satsning på kommunala grundskolor som syftar till att höja elevernas kunskapsresultat. Andra framgångsfaktorer som Annika Holmgren framhåller är det kontinuerliga arbetet med värdegrunden och arbetsmiljön för både personal och elever.
– Känner du dig trygg på skolan och får arbetsro presterar du bra resultat, konstaterar hon.

Skolan har elever med många språkgrupper och har liksom många andra stockholmsskolor fått ta emot nyanlända ensamkommande barn och flyktingbarn.
– Vi har sedan länge en struktur och etablerade rutiner där vi kartlägger barnens skolbakgrund och slussar in dem i skolverksamheten. Men får vi en elev i årskurs nio som kanske levt i flykt och saknar skolbakgrund blir det svårare. Då blir det fokus på att lära sig språket.

Annika vill lyfta fram sin personal som det främsta skälet till att skolan lyckats så väl med eleverna och resultaten.
– Det finns en kultur på skolan till utveckling. Vi har flera behöriga lärare i svenska som andraspråk och de flesta lärare undervisar på ett språkutvecklande arbetssätt. Vid varje ämneskonferens följer vi noga upp progressionen så att eleverna når målen i årskurs nio.