Skip to main content

Frågor och svar om lärarlöner 2012

Pressmeddelande   •   Okt 26, 2012 13:05 CEST

Modellen för lönedifferentiering som tillämpas i översynen av lärarnas löner i Stockholms stad har varit aktuell i media de senaste dagarna. Den är komplicerad och här gör vi den tydligare med hjälp av ett antal frågor och svar.

– Det vi vill är att skickliga lärare som hjälper sina elever och sin skola till bra resultat ska kunna få högre lön, säger grundskoledirektör Håkan Edman. Förutom att vi ökar lönespridningen, hoppas vi att detta också ska hjälpa till att höja läraryrkets status.

1. Löneavtalet anger lägst 4,2 procent. Innebär det att varje lärare är garanterad 4,2 procent i löneökning?

Det är rektorn inom respektive skola som beslutar om den enskilde lärarens lön. Det som utbildningsförvaltningen nu har gjort är att utifrån flera kriterier ge ett antal (8) grundskolor ett utrymme för att lägga ut ytterligare 0,5 procentenheter till lärarlöner, det vill säga 4,7 procent. På motsvarande sätt väljs lika många (7) grundskolor ut som får 0,5 procentenheter mindre att lägga ut. Övriga cirka 100 grundskolor får 4,2 procent att fördela på sina respektive lärarkollektiv.

2. Hur har ni valt ut de grundskolor som ska få lite mer löneutrymme och de som får lite mindre?

Vi har tittat på hur pass god måluppfyllelse skolorna har i förhållande till deras socioekonomiska förutsättningar. Sedan har vi vägt in skolornas nuvarande löneläge för att inte förstärka omotiverade löneskillnader mellan skolorna. Utbildningsförvaltningen är alltså restriktiv när det gäller ytterligare påslag på skolor som har bland de högsta lönerna och omvänt när det gäller skolor med de lägsta lönerna.

3. Varför betygssätter ni grundskolorna?

Det handlar inte om att gradera skolorna sinsemellan, det är snarare ett led i vårt arbete för att varje elev ska få bästa möjliga utbildning. Därför gör vi en koppling mellan lönerna och skolornas måluppfyllelse som ett incitament till utveckling.

4. Vilket stöd ger utbildningsförvaltningen till de skolor som behöver öka sin måluppfyllelse?

Strategier för att öka måluppfyllelsen formuleras i resultatdialogen mellan grundskolechef och rektor. De handlar både om skolans eget arbete och stöd i olika former som förvaltningen kan erbjuda.

5. Hur kan man lära av de skolor som ökat sin måluppfyllelse?

Vi jobbar kontinuerligt och på många olika sätt med erfarenhetsutbyte skolor emellan och lyfter i dessa sammanhang fram goda exempel. Inspirationsplatserna, Pedagog Stockholm och tidningen LÄRA är några av forumen.

6. Får även skolledare differentierad lön?

Ja, skolledare bedöms också utifrån skolans måluppfyllelse.

7. Löneskillnaderna är stora mellan lärare och mellan olika grundskolor. Hur har det blivit så?

Skillnaderna mellan grundskolorna är så stor som 15 procent på medianlönen. Denna löneskillnad antas bero på historia, kultur och tillfälligheter och saknar därmed saklig grund. Det här vill vi börja rätta till genom årets fördelning av löneutrymmet. Kopplingen mellan elevernas måluppfyllelse och skolans lönenivå ska bli tydligare.

8. Hur sätts lönerna för gymnasielärarna?

Gymnasiet har inte använt den modell som grundskolan tillämpar. Men även gymnasiet arbetar med differentierad och individualiserad lönesättning där rektor sätter individuella löner och belönar goda arbetsinsatser. Löneöversynen förhandlas på gymnasieområdesnivå, utifrån en bedömning av skolans resultatutveckling och ekonomiska läge.

9. En lärare gör ett bra jobb men jobbar på en grundskola som tillhör dem som får 0,5 procentenheter lägre påslag. Hur påverkas den läraren?

Då hör inte den skolan till de grundskolor som har högst måluppfyllelse och lägst medianlön, det vill säga de grundskolor som prioriteras i årets löneöversyn. Rektorn kan ändå välja att prioritera läraren i fördelningen av det tillgängliga löneutrymmet för en aktuella skolan.

10. Får alla lärare som jobbar på en grundskola som fått 0,5 procentenheter högre påslag 0,5 procentenheter högre lön?

Det är lärarkollektivet på skolan som helhet som tilldelas 0,5 procentenheter extra. Hur löneutrymmet med det extra påslaget fördelas bland individerna är upp till rektor på skolan att bestämma.

11. Ni säger att det ska gå att göra lönekarriär som lärare. Men för den som råkar arbeta på en grundskola som har ett dåligt resultat, hur är det då möjligt?

Om läraren gör ett bra jobb kan rektorn välja att prioritera honom eller henne i löneöversynen. Det går på så sätt få en god löneutveckling även om skolans resultat som helhet är sämre.

12. Vad menar ni i förvaltningsledningen när ni pratar om att individualisera lönerna i större utsträckning?

Vi vill att skickliga lärare som hjälper sina elever och sin skola till bra resultat ska kunna få en högre lön. Chefer/ rektorer ska i löneöversynen utgå från lönekriterier för lärare som tagits fram gemensamt med de fackliga organisationerna.

13. Ni säger att individuell lön är ett verktyg för verksamhetsutveckling, hur tänker ni?

Lönen ska belöna goda arbetsinsatser och motivera till utveckling av verksamheten. Det är viktigt att verksamhetsmålen bryts ned på individnivå på skolan så att det blir tydligt för varje medarbetare vilket resultat som förväntas. Möjligheten till en god löneutveckling ska dessutom kunna attrahera ny arbetskraft.

14. Kan det inte ge negativa effekter när förvaltningen pekar ut ett antal grundskolor som sämre?

Avsikten är inte att peka ut vissa skolor, utan i stället att koppla löneutrymmet till att hur väl skolorna lyckats med elevernas måluppfyllelse. Men avsikten är också att jämna ut omotiverade löneskillnader mellan grundskolorna. Om förvaltningen skulle välja att lägga ut samma procentsats på alla grundskolor skulle dagens osakliga löneskillnader förstärkas.

15. Hur tror ni att lärare kommer att agera när möjligheten att påverka sin lön är kopplad till bedömningen av eleverna?

Utbildningsförvaltningen har fullt förtroende för att lärarna även i fortsättningen väljer att göra professionella bedömningar.  

16. Hur mäter ni om en grundskola gjort ett bra resultat?

När vi tittar på skolornas resultat tar vi hänsyn till socioekonomiska faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andelen utlandsfödda och andelen som får socialt bistånd. På så sätt kan vi jämföra grundskolor med skilda förutsättningar.   

17. Hur resonerar ni när ni ger mindre löneutrymme till grundskolor där eleverna får sämre betyg?

Utbildningsförvaltningen väljer att prioritera de grundskolor som lyckats väl med måluppfyllelsen trots ett socioekonomiskt sett svårare utgångsläge. Vi har alltså tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer som kan påverka elevernas möjligheter att nå målen. I tilldelningen av löneutrymme har vi också tagit hänsyn till på vilken nivå skolans löner ligger.

18. Lärarnas Riksförbund säger att det strider mot principen i det centrala avtalet att fördela löneutrymmet som ni nu gör.

Utbildningsförvaltningen ansvarar för att avtalets utfall om lägst 4,2 procent läggs ut på lärarna i Stockholms stad som helhet. För grundskolor med låg medianlön och hög måluppfyllelse skulle utfallet i kronor bli lägre utan den modell för lönedifferentiering som utbildningsförvaltningen valt att tillämpa.

19. På en del grundskolor är det svårt att rekrytera nya lärare. Hur ska de grundskolor som nu får lite lägre löneutrymme kunna attrahera behöriga lärare?

Att visa på möjligheten till en god löneutveckling är en positiv faktor i rekryteringen av arbetskraft. Individuell lönesättning ska användas för att belöna goda arbetsinsatser, det gäller oavsett vilken skola du arbetar på inom staden.

20. Finns det inte en risk för att de grundskolor där lärare har bra betalt får ännu bättre betalt?

Jo, om läraren jobbar på en av de skolor som lyckats nå en hög måluppfyllelse och skolans lärare har en omotiverat låg medianlön så finns den ”risken”. Men att öka lönedifferentieringen utifrån saklig grund är också avsikten i årets löneöversyn.

21. Är inte lärarlönerna låga i Stockholm?

Stockholm har ett högre löneläge för lärare än riket i övrigt. (Lönestatistik över löneläget i november 2011 från Sveriges Kommuner och Landsting).

 

För mer information, kontakta: Håkan Edman, grundskoledirektör, 08-508 33 920

 

En skola i världsklass – det är vår vision. Med Sveriges största utbildningsutbud och 16 000 engagerade medarbetare arbetar vi för att ge våra elever den bästa tänkbara utbildningen för framtiden.

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad