Banbrytande svensk studie bör förändra rutiner vid behandling av hjärtinfarkt

Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv och minskar inte risken för ny hjärtinfarkt jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en stor skandinavisk studie. Studien bekräftar forskargruppens tidigare resultat och den nya kunskapen kan nu ligga till grund för att ändra internationella riktlinjer.  

De nya resultaten från studien TASTE presenteras idag vid Europeiska hjärtläkarkonferensen i Barcelona och publiceras samtidigt i tidskriften New England Journal of Medicine.

- Våra resultat ifrågasätter nyttan av utsugning av blodproppar som rutin. Nu när vi följt patienterna ett år efter operationen får resultaten större tyngd och kan utgöra grund för att ändra klinisk praxis och internationella riktlinjer, säger huvudförfattaren Bo Lagerqvist vid Hjärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

TASTE-studien har samordnats av Uppsala Clinical Research Center (UCR) och omfattar 7200 patienter.  Det är den första studien av utsugning av blodproppar vid hjärtinfarkt som är tillräckligt stor för att dra meningsfulla slutsatser om dödlighet och sjuklighet. Det är också den största randomiserade studien av en behandlingsteknik vid hjärtinfarkt som har gjorts någonsin. Studien är unik i sitt slag, där Sveriges välorganiserade sjukvård med nationella kvalitetsregister har varit en förutsättning för genomförandet.

- Det finns många behandlingar inom sjukvården som ges för att vi tror att de är bra eller för att vi alltid har gjort på det sättet, men som inte är vetenskapligt utvärderade. Metoden gör att vi kan genomföra stora studier som undersöker nyttan av läkemedel eller medicintekniska hjälpmedel till relativt låga kostnader. Det kan bidra till att Sverige återtar sin roll som världsledande när det gäller kliniska prövningar, säger Stefan James, docent och forskningsledare vid UCR.

Studien är genomförd tillsammans med samtliga sjukhus i Sverige. Hälften av patienterna fick endast ballongbehandling och den andra hälften fick behandling genom utsugning av en blodpropp före ballongbehandling.

Forskarna kunde redan i sin tidigare publicering (2013-09-01) visa att dödligheten 30 dagar efter operationen inte skiljer sig mellan grupperna. Nu har patienterna följts i ett år vilket är viktigt för att kunna bedöma de långsiktiga och permanenta effekterna av behandlingen.

Och inte heller efter ett år kunde forskarna se någon skillnad mellan grupperna, vare sig när det gäller överlevnad, risk för ny hjärtinfarkt eller behov av nya hjärtoperationer. Detta utgör grund för att skriva om internationella riktlinjer för behandling av hjärtinfarkt.

Internationella riktlinjer rekommenderar idag att patienter med akut hjärtinfarkt behandlas med utsugning av blodproppar, och hos patienter med stora blodproppar har det ansetts vara särskilt effektivt. Men inte heller högriskgrupper såsom rökare, patienter med diabetes eller patienter med stora blodproppar har någon påvisad nytta av behandlingen.

Referens: Lagerqvist et al, Outcomes 1 Year after Thrombus Aspiration for Myocardial Infarction, New England Journal of Medicine.

För mer information, vänligen kontakta Stefan James, docent och forskningsledare vid Uppsala Clinical Research Center (UCR), mobil: 0705-94 44 04, e-post: stefan.james@ucr.uu.se

Läs mer om studien TASTE och kvalitetsregistret Swedeheart som användes i studien i ett tidigare pressmeddelande från Uppsala universitet.

Uppsala Clinical Research Center, UCR, är ett av Sveriges och världens ledande centrum för klinisk forskning. UCR är organiserat som en självständig centrumbildning inom Uppsala universitet och Uppsala läns landsting.  UCR har mer än 100 anställda som arbetar i olika sektioner såsom klinisk behandlingsprövning, nationella kvalitetsregister, statistik och epidemiologi, biomarkörlaboratorium och Uppsala Biobank.