Examensarbeten en tveksam kvalitetsindikator inom högre utbildning

Vid utvärdering av högre utbildning i Sverige är examensarbetet en viktig del. I sin avhandling har Ola Svärd undersökt vad kvalitet i examensarbeten innebär inom en högskoleingenjörsutbildning och konstaterar att det inte är entydigt. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 10 april.

Sedan 2011 används i Sverige ett utvärderingssystem för högre utbildning som till stor del bygger på en indikatorfunktion hos examensarbetet. Hög kvalitet i examensarbeten likställs med uppfyllande av ett urval examensmål i Högskoleförordningen – olika för olika utbildningar. Om målen bedöms uppfyllda i examensarbetena i en utbildning anses examensarbetena, och därmed hela utbildningen, hålla hög kvalitet. Detta innebär att examensarbeten, och i synnerhet kvalitet i examensarbeten, får en nyckelroll i bedömningarna.

Ola Svärds avhandling visar att det som benämns kvalitet i examensarbeten inte är entydigt och stabilt – betydelsen varierar i olika sammanhang och för olika användare.

-   Därmed kan det finnas en risk för tolkningskonflikter och legitimitetsproblem. Detta utgör ett skäl för att överväga lämpligheten av att ge examensarbetet en nyckelfunktion som indikator på en hel utbildnings kvalitet, säger han.

Ola Svärd har dels gjort en genomgång av vetenskaplig och annan litteratur på svenska och engelska som behandlar examensarbeten, dels granskat examensarbetet ur ett akademiskt perspektiv. Som exempel används en högskoleingenjörsutbildning vid en svensk teknisk högskola. Styrdokument detaljsstuderades och han undersökte likheter och skillnader i synen på kvalitet i examensarbeten bland examinatorer och handledare.

Sammantaget var samstämmigheten mellan styrdokument och aktörernas synsätt stor när det gällde betydelsen av självständighet hos studenterna, den teoretiska och praktiska yrkeskompetensen och förmågan att presentera examensarbetet. Men det fanns även skillnader.

-   En sak som sticker ut är att aktörerna i viss utsträckning har en egen kvalitetsagenda – de både lägger till och drar ifrån kvalitetsaspekter jämfört med styrdokumenten. Men de menar samtidigt att de i alla avseenden följer dem, säger Ola Svärd.

Exempel på sådant som aktörerna relaterade till hög kvalitet, men inte styrdokumenten, var:

•   Examensarbetets orienterande funktion när det gäller förhållanden och villkor i näringslivet.
•   Examensarbetets funktion i övergången akademi – arbetsliv, inte minst vid arbetsansökan.
•   Den nytta examensarbetet kan bidra med i industrin i form av kunskapsgenerering och problemlösning.
•    Studenternas förmåga att praktiskt genomföra och fullfölja arbetsprocessen.

Däremot framhölls kvalitetsaspekter såsom medvetenhet om och hänsyn till miljöfrågor och betoning av en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i styrdokumenten, men inte av aktörerna. Det fanns också en skillnad när det gäller den allmänna inriktningen på examensarbetet – enligt styrdokumenten är en vetenskaplig karaktär på examensarbetet en tydlig kvalitetsmarkör, medan flera aktörer hävdade motsatsen och prioriterade examensarbeten med en praktisk, yrkesinriktad prägel.

Utifrån resultaten i avhandlingen förs i avhandlingen en diskussion om kvalitet i examensarbeten som mått på kvalitet i hela utbildningar. För att fungera som indikator bör begreppet ha rimligt lika innebörd i olika sammanhang och för olika användare, menar Ola Svärd. Om det betyder en sak i forskningslitteratur, en annan i styrdokument och en tredje hos aktörerna kan konflikter uppstå.

-   Det kan också medföra legitimitetsproblem. Om hög kvalitet i examensarbeten bestäms av hur mål i styrdokument uppfylls och aktörerna har en annan uppfattning, är det troligt att de uppfattar utvärderingssystemet som tvivelaktigt eller illegitimt – och därmed inte trovärdigt.

För mer information, kontakta Ola Svärd, telefon 08-321780 (kopplad till mobil), e-post: osvard@kth.se