Skip to main content

"Han saknar sin barndoms tystnad"

Pressmeddelande   •   Jul 19, 2018 11:12 CEST

Galatabron, Leksakstunneln, Mellanrummet och Kryddbasaren i Istanbul. Det är några av de ljudrum som etnologen Karin Eriksson-Aras har kartlagt och studerat. Hur blir en plats till genom ljud och hur påverkar de människorna där, är frågor som hon vill svara på i sin forskning.

Hon har massor av ljud inspelat. Många hundra timmar. Under flera år har Karin Eriksson-Aras studerat ljudrum i stadsmiljöer, med utgångspunkt från Turkiets huvudstad Istanbul. Upplevelserna i kända miljöer som på Galatabron, i leksakstunnel och på kryddbasaren är ljudstarka och det påverkar människorna där.

- För de flesta som kommer till Istanbul blir det lite av en chock med alla ljud överallt. Alla signaler, alla människor och allt sorl och mummel som aldrig tar slut. Men det går att vänja sig vid ljuden och i min avhandling visar jag på hur människor lever i olika ljudrum och även hur platser blir till genom ljud och hur de används, säger Karin Eriksson-Aras, forskare vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.

I sin avhandling Ljudrum: En studie av ljud och lyssnande som kulturell praktik har hon kartlagt och studerat olika ljudrum i stadsmiljöer i Istanbul. Med utgångspunkt i flera olika vetenskapliga teorier och metoder, bland annat fenomenologi och mer-än-representationell teori, har hon analyserat allt material som hon har samlat in under sina vistelser i de olika miljöerna. Dels har hon gjort egna iakttagelser och mätningar som hon redovisar med grafer och beskrivningar. Dels har hon intervjuat människor som lever i de här ljudrummen. De flesta intervjuerna har skett spontant i stunden när frågor dykt upp, men ett par personer har hon återkommit till flera gånger.

En av personerna som hon följt är en pojke som arbetar som gatuförsäljare på Galatabron. Pojken är i 5-årsåldern och säljer näsdukar. Han har sällskap med sin pappa dit och hem. Under dagarna arbetar han ensam, på en liten plats inträngd bland andra försäljare. Karin Eriksson-Aras beskriver det som en trång och stökig miljö med mycket folk. Vid ett tillfälle som hon talade med honom var det en ambulansutryckning i närheten med sirenerna på och mycket tutande. Men det var ingenting som han reagerade på, inte heller när han fick frågor om ljuden

- Han sitter i ett våldsamt oväsen hela dagarna, men är inte medveten om det. Hans omedvetna strategi är att ”borthöra” saker, det vill säga att sortera bort ljud som inte får plats när mängden ljud blir för stor. Då minskar ljudens meningsfullhet och risken är att man missar även viktiga saker som till exempel en ambulans, säger Karin Eriksson-Aras.

Att studera ljud ur ett etnologiskt perspektiv är ett relativt outforskat fält såväl nationellt som internationellt. Det finns forskning på ljud i andra bemärkelser som exempelvis hur det fungerar fysiskt eller psykologiskt men i den här avhandlingen handlar det om lyssnandets kulturella och sociala dimensioner och att uppmärksamma ljudet som urban miljö. Det har gjort att Karin Eriksson-Aras delvis fått skapa ett nytt språk med nya termer för sitt forskningsområde. Inom sitt forskningsprojekt har hon utvecklat nya undersöknings- och analysmetoder för hur människor påverkas kulturellt vid förändring av ljudmiljöer.

- Ljud har stor betydelse för människans vardagliga liv. Ljud påverkar hur vi agerar, interagerar, rör oss, vilket kroppsspråk vi har och vår uppfattning av tid och rum, säger hon.

Karin Eriksson-Aras beskriver hur ljudrum påverkar oss även när vi inte befinner oss i dem. Hon berättar om en man som hon träffade, som var uppvuxen i bergen i Kurdistan. Han beskrev för henne hur han som barn hade tyckt att det var påträngande tyst i bergen: ”Det var inget folk. Det var tomt och ensamt”. Som vuxen flyttade han till Istanbul för att han ville till en storstad. Nu efter många år i staden vill han gärna åka tillbaka.

- Han saknar sin barndoms tystnad. Han beskrev utförligt hur han kunde bli nostalgisk och hade kommit att älska ljuden och tystnaden i bergen. Han berättade om sånger och fågelljud som han mindes och om hur vinden lät, och ljuden var fortfarande viktiga för honom.

Med sin forskning har Karin Eriksson-Aras velat öppna ett fält inom etnologi och kulturantropologi för att förstå vad ljud gör i den mänskliga världen och vad människan gör i den ljudliga världen.

- Det är alltför lätt att beskriva platser bara utifrån det man ser. Det jag vill och hoppas på är att jag kan visa hur avgörande ljudrummet är för en plats, och för hur vi uppfattar den. Det skulle vara kul om den här kunskapen kan få andra forskare att öppna för att upplevelsen av ljud kan vara en parameter i deras forskning, säger Karin Eriksson-Aras.

Eriksson-Aras K. (2018) Ljudrum: En studie av ljud och lyssnande som kulturell praktik, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333815

För mer information:
Karin Eriksson-Aras, institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet, karin.eriksson-aras@etnologi.uu.se, mobil 0737-61 58 13

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se