Minnesaktivering innan exponering minskar rädsla vid spindelfobi

Ångest och rädslor är vanliga problem som drabbar många och en vanlig behandling är exponeringsterapi. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie, publicerad i Current Biology, visat hur man genom att störa återskapandet av ett rädslominnen kan förbättra effekten av exponering och få personer med spindelfobi att bli mindre rädda.

Studier visar att så många som upp till 30 procent av alla människor drabbas av en ångeststörning någon gång under sitt liv. Ångest innebär stort lidande för de drabbade, men kan behandlas med så kallad exponeringsterapi där man gradvis utsätter sig för det som framkallar reaktionerna. Lyckad exponeringsterapi innebär att ett nytt säkerhetsminne formas och överskuggar det gamla rädslominnet. Men alla blir inte hjälpta, bland annat därför att den inlärning som sker under behandlingen inte är permanent utan rädslan kan återvända en tid efter en initialt lyckad exponering. Minnesforskare visar nu att förbättringen kan göras mer varaktig.

När man påminns om något blir minnet instabilt och sparas igen på nytt. Om man stör återsparandet av minnet, kallat rekonsolidering, så kan minnesbildningen störas och minnet som sparas kan förändras. Ett rädslominne skulle därigenom kunna försvagas eller raderas ut vilket gett förhoppningar om förbättrad behandling av ångeststörningar. Men hittills har man tvivlat på att det är möjligt, eftersom äldre och starkare minnen har visat sig svåra att störa ut.

I en ny studie har forskare från Uppsala universitet och Karolinska institutet nu för första gången visat att det är möjligt att använda denna metod för att minska rädsla vid livslånga fobier. Man har exponerat individer som lider av spindelfobi, för spindelbilderlar samtidigt som man mätte deras hjärnaktivitet i amygdala, en del av hjärnan som är kraftigt kopplad till rädsla.

Man visade att en aktivering av rädslominnet, bestående av en mini-exponering på 10 minuter innan en mer omfattande exponering, ger kraftigt minskad amygdala-aktivitet när man åter tittar på spindelbilder dagen efter. Eftersom minnet gjordes instabilt innan exponeringen återvänder rädslan inte lika lätt sedan rädslominnet sparats om i försvagad form. Dagen efter exponeringen hade den grupp som fått en initial aktivering av spindelrädslan minskad amygdala-aktivitet jämfört med en kontrollgrupp. Dessutom minskade undvikandet av spindlar vilket kunde förutsägas från hur mycket aktiviteten i amygdala minskat.

- Det är slående att en så enkel manipulation ger så tydliga effekter på hjärnaktiviteten och beteendet. Med en enkel modifiering av befintliga behandlingar kan man kanske få bättre effekter. Det skulle kunna innebära fler blir botade av med sin ångest och att färre återfallerer, säger Johannes Björkstrand, doktorand vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

För mer information kontakta:
Johannes Björkstrand, tel: 0704-83 89 52, e-post johannes.bjorkstrand@psyk.uu.se
Mats Fredrikson, tel: 0706-60 85 93, e-post mats.fredrikson@psyk.uu.se

Björkstrand et al. (2016) Disrupting Reconsolidation Attenuates Long-Term Fear Memory in the Human Amygdala and Facilitates Approach Behavior, Current Biology