Ny kunskap om spädbarn och autism

Normalt sett använder både spädbarn och deras föräldrar flera beteenden för att dela med sig av sina upplevelser, som när ett barn följer sin förälders blick och upptäcker ett flygplan på himlen. En ny studie visar att spädbarn som senare diagnostiseras med autism, precis som andra barn spontant följer föräldrarnas blick, men att de mer sällan tar egna initiativ till att dela sin egen upplevelse. Det här stödjer hypotesen att barn med autism har reducerad social motivation redan när de är spädbarn.

I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biological Psychiatry, undersökte forskarna förmåga till delad uppmärksamhet hos 10 månader gamla barn.

Att uppmärksamma samma saker som andra hjälper spädbarnen lära sig nya saker, och utveckla sitt språk. Genom att exempelvis peka eller göra ljud kan det lilla barnet påkalla den vuxnas uppmärksamhet, och därigenom påverka sin egen sociala miljö så att den passar barnets intressen och behov. Redan innan barn kan göra det använder de sina ögon för att påverka föräldern, till exempel genom att titta fram och tillbaks mellan föräldern och något intressant de fått syn på.

– I den här studien undersökte vi den här typen av tidiga kommunikativa blickbeteenden, säger Pär Nyström, forskare vid institutionen för psykologi och Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet, och en av författarna bakom studien.

I studien ingick barn som hade ett äldre syskon med autism. De flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt själva, men sannolikheten att själv få diagnos är betydligt större i denna grupp än i befolkningen generellt. Spädbarnen deltog i lekfulla undersökningar medan vad de tittade på registrerades med en så kallad eye tracker, ett instrument som mäter hur blickar rör sig.

Barnen satt i sina föräldrars knä när en udda och färgglad lampa plötsligt började att blinka, till synes utom synhåll för experimentledaren. Lampan blinkade i 10 sekunder, för att ge barnet möjlighet att initiera delad uppmärksamhet med experimentledaren om hen ville det. Som förväntat tittade de spädbarn som senare inte utvecklade autism ofta fram och tillbaka mellan det blinkande ljuset och experimentledaren, som om de försökte att påkalla dennes uppmärksamhet och dela denna upplevelse med den vuxna. De spädbarn som senare fick autismdiagnos tittade fram och tillbaka mellan lampan och experimentledaren mycket mer sällan.

– Resultaten antyder att barn med autism inte skapar lika många kommunikativa situationer med vuxna när de är spädbarn. Skillnaderna var ganska subtila, men fullt möjliga att upptäcka med modern teknik för ögonrörelsemätning. Resultaten visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett klinisk värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Terje Falck-Ytter, forskare vid institutionen för psykologi och Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet, och projektledaren för studien.

Studien visade också att alla barn, oberoende om barnet senare fick autismdiagnos eller inte, kunde följa experimentledarens blick. De kunde detta även när experimentledaren bara flyttade blicken utan att röra huvudet.

– Att det för barnen som senare fick diagnosen autism var så stor skillnad mellan förmågan att följa någon annans blick och förmågan att själva skapa interaktion, kan vara viktigt att tänka på när man utformar tidiga insatser, säger Terje Falck-Ytter.

Studien är en del av det större forskningsprojektet Projekt Småsyskon, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND). Deltagarna i experimentet var 10, 14 och 18 månader gamla när förmåga till delad uppmärksamhet undersöktes. Autismutredningen gjordes när barnen blivit tre år. Totalt 81 småsyskon till barn med autism deltog i studien, av vilka 22 uppfyllde kriterierna för autism vid uppföljningen. Studien inkluderade även en kontrollgrupp om 31 barn vars storasyskon inte hade någon diagnos.

Nyström P. et al.; Joint attention in infancy and the emergence of autism, Biological Psychiatry https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006322319313721?via%3Dihub 

https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2019.05.006

För mer information:

Terje Falck-Ytter, institutionen för psykologi och Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet
e-post: Terje.Falck-Ytter@psyk.uu.se Telefon: 018-471 25 22 Mobiltelefon: 070-458 14 75

Projekt Småsyskon http://www.smasyskon.se/sv/start.php?lang=sv

Uppsala barn- och babylab http://psyk.uu.se/uppsala-barn-och-babylab/

Tidigare nyheter från Projekt Småsyskon

Känslighet för ljus hos spädbarn kopplas till autismdiagnos

Spädbarn som inte lägger märke till synkroni mellan rörelse och ljud löper större risk att senare få autism