Ny studie visar vardagsmotionens betydelse för att undvika hjärtsvikt

Genom att motionera på en måttlig nivå över en timme, alternativt träna hårt 30 minuter om dagen, kan en person sänka risken för att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
 
Resultaten av studien publiceras i American Heart Associations vetenskapliga tidskrift Circulation: Heart Failure.

Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom som står för omkring två procent av de totala vårdkostnaderna i industrialiserade länder. Risken att dö inom fem år efter diagnos är 30 till 50 procent.

Svenska forskare har studerat 39,805 personer mellan åldrarna 20 och 90 år som inte hade hjärtsvikt då studien började 1997. Forskarna uppskattade deltagarnas totala och fritidsbaserade fysiska aktivitet i början av studien och följde dem sedan för att se hur denna var relaterad till senare risk att drabbas av hjärtsvikt.

Forskarna såg att gruppen som rörde på sig mest på fritiden (mer än en timme måttlig aktivitet, tex jogging eller simning, eller 30 minuter hårdare träning om dagen) löpte 46 procent lägre risk att drabbas av hjärtsvikt än de med lägst aktivitet. De kunde också se att fysisk aktivitet i detta avseende var lika välgörande för män som för kvinnor.

Forskarna kunde också se att många av de deltagare som hade utvecklat hjärtsvikt var äldre, män, hade lägre utbildningsnivå, högre body mass index och midja-höft-kvot, och i större utsträckning hade haft hjärtattacker, diabetes, högt blodtryck och höga kolesterolvärden.

- Du behöver inte springa ett maraton för att tillgodogöra dig fördelarna med fysisk aktivitet – även motion på ganska låg nivå kan ge positiva effekter. Fysisk aktivitet minskar många av riskfaktorerna för hjärtsjukdom, vilka i sin tur sänker risken för att utveckal hjärtsvikt och andra hjärtsjukdomar, säger Kasper Andersen, läkare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Studiens deltagare fyllde i formulär som inkluderade information om livsstil, fysisk aktivitet, rökning, alkoholvanor och läkemedelsanvändning. Diagnoser, sjukhusvistelser och dödsfall verifierades genom deltagarnas sjukhusjournaler.

- Västvärlden bjuder in till en stillasittande livsstil. Det finns ofta inga hälsosamma alternativa transportmedel. I många byggnader är det svårt att hitta trapporna och i hemmet uppmuntrar tv:n och datorerna ett stillasittande beteende. Att göra det lättare och säkrare att promenera, cykla eller ta trapporna skulle vara bra sätt att göra stor skillnad. Vår forskning visar att alla skulle vinna på att röra på sig varje dag, säger Kasper Andersen.

För mer information kontakta Kasper Andersen, tel: 018-611 00 00, 076-168 06 71 eller e-post: kasper.andersen@medsci.uu.se

Andersen et al (2014) Dose-Response Relationship of Total and Leisure Time Physical Activity to Risk of Heart Failure, A Prospective Cohort Study, Circulation: Heart Failure.