Skip to main content

Så förstår blodkärlsceller att de ska skapa rör

Pressmeddelande   •   Sep 01, 2008 13:24 CEST

Hur kan blodkärlsceller förstå att de ska organisera sig för att bilda "rör" istället för mattlika strukturer? Uppsalaforskare visar nu för första gången att det behövs ett slags instruktörsmolekyler för att det ska fungera. Dessa rön, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Blood, kan vara ett viktigt steg mot att kunna använda stamceller för att bygga nya organ.

För att en kropp ska utvecklas och fungera är det viktigt att kroppens celler kan organisera sig och förhålla sig till varandra. Hur cellerna arrangeras beror på vilket organ de ingår i. För blodkärlsceller gäller det att bilda en tredimensionell rörstruktur som kan leda blod. Men hur vet blodkärlscellerna att de ska göra det? En viktig del i cellernas kommunikation med omgivningen är så kallade tillväxtfaktorer. Det är proteiner som binder till mottagarsubstanser, receptorer, på ytan av den cell som tar emot informationen. Genom att receptorn sedan i sin tur bildar andra proteinkomplex med proteiner inne i cellen, kan avläsningen av DNA förändras. Informationen har då "kommit fram".

VEGF (vascular endothelial growth factor), utgör en "familj" av närbesläktade tillväxtfaktorer som styr blodkärlsceller genom livet. Både blodkärlsutveckling under fostertiden och förmågan att bilda nya kärl, exempelvis vid sårskador, regleras av VEGF. I den aktuella studien har forskargruppen undersökt hur VEGF instruerar blodkärlsceller att arrangeras till ett rör. Svaret är att vissa varianter av VEGF har förmågan att dra till sig ytterligare ett protein, en instruktörsmolekyl, som sätts ihop med VEGF och dess receptor på utsidan av cellen. Kombinationen av instruktörsmolekyl, VEGF och receptorn gör att specifika signaler skickas in i blodkärlscellerna så att de bildar ett rör. Utan instruktörsmolekylen lägger cellerna upp sej bredvid varandra, som en matta.

Dessa resultat kan få stor användning. Stamceller används idag för att skapa nya celler, organ och till och med vävnader, bland annat för att i framtiden kunna användas för olika slags transplantationer istället för organ från donatorer. Kan man använda patientens egna stamceller försvinner problemet med avstötning. Men det har hittills varit en utmaning att skapa tredimensionella strukturer från stamceller.

- Vårt bidrag kan göra det möjligt att göra blodkärl från stamceller och dirigera dem att arrangeras till rör istället för en matta. Kanske kan kunskapen också överföras till hur man bildar andra rörstrukturer i kroppen, som till exempel lunga och tarm. Framtidsperspektiven är mycket spännande, säger professor Lena Claesson-Welsh, som lett studien.

Läs artikeln på:
http://bloodjournal.hematologylibrary.org/cgi/content/abstract/blood-2007-12-125856v1

För mer information, kontakta projektkoordinator Kerstin Henriksson, 018-471 48 27, 070-386 26 88, eller Kerstin.Henriksson@genpat.uu.se