Skip to main content

Så kan samhället bli bättre på att hantera kriser.

Pressmeddelande   •   Sep 08, 2010 07:29 CEST

Influensapandemi och klimatförändringar är exempel på komplexa situationer som kan utvecklas till samhällskriser. Hur klarar vi att lära av tidigare samhällskriser och undvika att upprepa misstag?  Pedagogen Ing-Marie Persson har i sin avhandling undersökt vad som påverkar och kan förbättra samverkan mellan människor i förebyggande krisberedskapsarbete. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.

Samverkan mellan människor har funnits i alla tider och samhällen har utvecklats tack vare samverkan. Varför har då samverkan blivit svårt och besvärligt i vårt moderna samhälle? Varför måste samverkan regleras i lag för att komma till stånd, även då det gäller att förebygga och hantera samhällskriser såsom pandemi och klimatförändringar?

I sin avhandling går Ing-Marie Persson till grunden med denna problematik. Det gör hon bland annat genom att undersöka hur samhällets organisation och struktur ser ut i det nya krisberedskapssystemet som bildades 2002. Hon undersöker också vad dessa strukturer betyder för individer och grupper som ska samverka inför samhällskriser. Avhandlingen belyser vilka pedagogiska arrangemang som krävs för att underlätta samverkan och bilda en gemensam uppfattning om sådana hot och risker som kan utvecklas till samhällskriser.

Att individer har olika uppfattningar om risker är känt sedan tidigare forskning. Ing-Marie Perssons forskning bekräftar detta och ger dessutom en förklaring till hur skillnaderna kan ha uppkommit. Händelser, omständigheter och ett barns föräldrars eller andra närstående personers förhållningssätt bildar mönster för fortsättningen i livet.

-    Sådana djupare liggande bilder från tidigare i livet håller sig ofta kvar länge och kan innebära att arbetet i samverkansgrupper försvåras, säger Ing-Marie Persson.

Att införliva ny ”opassande” och högst oroväckande information om verkligheten är en konfliktfylld anpassning, som kan ta lång tid och som kräver dialog och reflektion. Det är ett krislärande som ofta kullkastar våra tidigare föreställningar. Försök med så kallade kunskapsmöten visar att en särskild pedagogik som bygger på dialog underlättar förebyggandet och hanteringen av samhällskriser.

-    Att bygga upp samverkansförmåga kräver dialogkompetens. Försök visar att sådan kompetens går att träna upp i kunskapsmöten med pedagogiska arrangemang som gynnar symmetriska samtal och subjekt-subjektrelationer, säger Ing-Marie Persson.

Ing-Marie Persson visar också att förutsättningar att utveckla dialogkompetensen är bättre i den mindre kommunen än i den större.

- Kunskap om tidigare kriser räcker inte, det är också nödvändigt med individers dialog i ett öppet system för att förebygga samhällskriser, säger hon.

Forskningsprojektet, som ligger till grund för avhandlingen har finansierats av Krisberedskapsmyndigheten.

Läs avhandlingen på universitetets hemsida.

För mer information, kontakta Ing-Marie Persson, mobil: 073-026 13 30, ing-marie.persson@msb.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se