Spädbarn som inte lägger märke till synkroni mellan rörelse och ljud löper större risk att senare få autism

Att kunna integrera olika sinnesintryck är viktigt för ett spädbarns utveckling och för deras perception av omvärlden. En ny studie ledd från Uppsala universitet antyder att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få autism. Denna nya kunskap om tidig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling.

Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Child Psychology and Psychiatry. I studien lät forskarna spädbarn titta på en datorskärm där den ena sidan visade föremål som rörde sig synkront med ett ljud, medan den andra sidan visade rörelse som inte hade något samband med ljudet. Spädbarn som vid tre års ålder uppfyllde kriterierna för autism tittade lika mycket på båda sidor, medan barn med normal utveckling visade en kraftig preferens för audiovisuell synkroni, dvs när föremålen ändrade hastighet samtidigt som ljudet ändrade volym.

- Vi förväntade oss en effekt i denna riktning, ändå var det förvånande över att gruppskillnaderna var så pass stora” säger Terje Falck-Ytter, docent vid Institutionen för Psykologi och huvudansvarig för studien. ”Vi tror resultaten är viktiga därför att de pekar på en basal funktion som inte har studerats tidigare i samband med tidiga tecken på autism.

Studien är en del av Projekt Småsyskon (www.smasyskon.se) som drivs av Uppsala universitet i samarbete med Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND). I Projekt Småsyskon ingår småsyskon till barn med autism, ADHD och språkstörning. Barnen följs från fem månaders ålder tills de är sex år gamla. De flesta småsyskon till barn med dessa diagnoser utvecklas normalt, men cirka 10-20 procent av småsyskonen förväntas själva få samma diagnos.

Barnen i den aktuella studien studerades vid 10 månaders ålder, och följdes upp till 3 år, då en diagnostisk bedömning gjordes. Totalt ingick 33 spädbarn vars storasyskon hade autism, tretton av dessa uppfyllde kriterier för autism vid uppföljningen. I studien ingick även en kontrollgrupp som bestod av fjorton spädbarn vars storasyskon inte hade autism.

- Idag kan inte autism diagnosticeras före 2-3-årsåldern, och trots mycket forskning saknar vi en god förståelse av exakt vad som gör att vissa barn utvecklar autism. Även om tvillingstudier visar att genetik är en viktig faktor, så vet vi för lite om vilka specifika gener det rör sig om och hur de påverkar utvecklingen. Filosofin bakom vår studie är att förståelsen av vad autism är kommer bli klarare om vi studerar den tidiga utvecklingen, förklarar Terje Falck-Ytter.

Resultatet visade på signifikanta gruppskillnader, men det är för tidigt att säga om metoden i sin nuvarande form kan bidra till tidig upptäckt i en klinisk kontext.

- Vi använde eye tracking för att mäta barnens blick, och experimentet tog bara några få minuter. Det är självklart fascinerande och lovande att man genom att mäta ett barn blick så kort tid kan säga något om hur det utvecklas flera år senare. Men det är viktigt att komma ihåg att signifikanta gruppskillnader inte betyder att man direkt kan ta vårt ”test” och tro att man kan få säkra resultat på individnivå, säger Terje Falck-Ytter.

Falck-Ytter, T., Nyström, P., Gredebäck, G., Gliga, T., Bölte S. and the EASE team. (2018). Reduced orienting to audiovisual synchrony in infancy predicts autism diagnosis at 3 years of age. Journal of Child Psychology and Psychiatry. doi:10.1111/jcpp.12863

För mer information, kontakta Terje Falck-Ytter, tel: 070-458 14 75, e-post: terje.falck-ytter@psyk.uu.se