Svenskars upplevelse av ensamhet kartlagd i ny rapport

Svenskarna känner sig mindre ensamma än för 25 år sedan. Unga människor med ett stort socialt nätverk känner sig mer ensamma än äldre människor med ett glesare nätverk.  Bland annat det visar Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet, i sin studie av den svenska ensamheten år 1985 och 2008 som nu sammanfattats i en slutrapport.

Studien, som tidigare beskrivits i ett pressmeddelande, är nu slutförd och innehåller en mer utförlig jämförelse mellan resultaten från 1985 och 2008 än vad som tidigare redovisats. I det stora hela är resultaten från de båda åren mycket lika varandra, inklusive det faktum att svenskarnas sociala nätverk generellt inte blivit glesare på de 23 år som gått mellan undersökningarna.

- Både då och nu är det bara en liten minoritet på ett par procent som inte har någon umgängeskrets alls, berättar Lars Tornstam, som har genomfört studien tillsammans med tre av sina studenter.

Men ett stort socialt umgänge hjälper inte alltid mot känslan av ensamhet. Resultaten från 2008 visar att ensamheten är mer utbredd bland unga ett stort socialt nätverk än bland äldre med ett glest nätverk.

Undersökningarna beskriver tre subjektiva aspekter av begreppet ensamhet. Den första, kvantitativa ensamhetsaspekten handlar om hur starkt och hur ofta man känner ensamhet. Att vara ung är en faktor som ökar risken för att känna sig ensam, liksom ensamboende, dålig hälsa, liten umgängeskrets och problem med att få vänner under uppväxten.

Den andra innebörden är en inre, personlighetsmässig ensamhet, där man alltid känt sig ensam och alltid tror sig komma känna så. Den här sortens ensamhet hänger ihop med otrygghet och kontaktsvårigheter under barndomen.

Den tredje innebörden är den positiva, självvalda ensamheten, som mer än hälften alla i åldrarna 20 till 90 år säger sig behöva.

- Den är särskilt vanlig mitt i livet, bland 40- till 49-åringar. Nästan 70 procent av de här personerna anger att de själva söker ensamheten för att de mår bra av den, berättar Lars Tornstam.

Rapporten finns att ladda ner som pdf-fil på Uppsala universitets webbplats.

För mer information, kontakta Lars Tornstam, 018-471 11 87, 070-425 02 18, e-post: Lars.Tornstam@soc.uu.se