Tarmsjukdomar ett växande problem – situationen kartlagd i ny avhandling

Risken för att insjukna i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är mycket hög jämfört med andra länder. Det framgår av överläkaren Daniel Sjöbergs avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 13 mars. Han visar också att prognosen varierar mellan olika sjukhus och blodbrist inte alltid åtgärdas trots nationella riktlinjer.

Inflammatorisk tarmsjukdom är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar, såsom ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De vanligaste besvären vid inflammatorisk tarmsjukdom är diarré (ofta blodig), buksmärta och trängningar till tarmtömning. Sjukdomen kännetecknas av återkommande skov med försämring i perioder. En mindre andel patienter besväras av kontinuerliga besvär.

Både ulcerös kolit och Crohns sjukdom har ökat i västvärlden under 1900-talet. Samtidigt har behandlingen av sjukdomarna förbättrats under de sista åren med nya och ibland kostsamma läkemedel. Därför behövs nya studier som beskriver prognosen för de patienter som insjuknar idag.

I sin avhandling har Daniel Sjöberg undersökt samtliga patienter som insjuknat i Uppsala, Dalarna, Södermanland och på Åland under åren 2005-2009. Sammanlagt 790 patienter ingick i studien.

Han visar att risken för att insjukna med inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige har ökat med 50 procent sedan mitten av 80-talet. Risken är mycket hög jämfört med internationella studier. Närmare 3 000 personer insjuknar varje år i Sverige. Eftersom medelåldern vid insjuknande är låg (< 40 år) och sjukdomarna ofta är livslånga blir andelen drabbade i befolkningen hög. Detta ställer ökade krav på sjukvården, men också på samhället i stort i form av läkemedelskostnader och sjukskrivningar.

Sammanlagt 13 procent av de undersökta patienterna med ulcerös kolit hade drabbats av ett svårt skov. 22 procent av alla svåra skov ledde till att man opererade bort tjocktarmen. Det var dock stor skillnad mellan sjukhusen. Vid Akademiska sjukhuset behövde endast 7 procent av patienterna kirurgi och vid övriga sjukhus behövde 41 procent kirurgi.

- Orsaken till denna skillnad var att man vid Akademiska sjukhuset valde att avvakta effekten av den medicinska behandlingen längre innan man tog beslut om kirurgi. Fler kunde då tillfriskna utan operation, säger Daniel Sjöberg, överläkare i gastroenterologi vid Medicinkliniken i Falun och Centrum för klinisk forskning, Dalarna.

Hos patienter med Crohns sjukdom behövde 12 procent opereras under det första året. De som hade en avancerad sjukdom när de kom till sjukvård hade haft symtom under längre tid och behövde också operation i större utsträckning. Många av patienterna hade blodbrist både vid diagnosen och efter ett års sjukdom.

- Ändå fick mindre än hälften av patienterna med blodbrist korrekt behandling, trots nationella och internationella riktlinjer, säger Daniel Sjöberg.

För mer information, kontakta Daniel Sjöberg, tel: 070-887 15 49, daniel.sjoberg@ltdalarna.se