Skip to main content

Forskningsprojekt i Indonesien blir bok om klimat och hälsa

Pressmeddelande   •   Sep 08, 2017 06:57 CEST

Kvinnor och pojke i byn Gunungkidul i Yogyakarta-provinsen, Indonesien, där forskarna arbetar med denguefeber och glesbygdsmedicin. Foto: Åsa Holmner

Hur påverkas egentligen vår hälsa av klimatet och klimatförändringar? Med stipendium från Natur och Kultur ska journalisten Camilla Andersson och Umeå-forskarna Åsa Holmner och Maria Nilsson nu gå på djupet i frågan i en ny bok. Tillsammans vill de ge en sammanfattning av forskningsläget, men också skildra personliga möten med dem vars hälsa riskerar att påverkas av eventuella klimatförändringar.

– Klimatförändringar är ett ämne som ligger i tiden, men sällan lyfter man hälsa i relation till klimatet, säger Camilla Andersson, som nyligen anställdes som projektledare vid Medicinsk Teknik Forskning och utveckling vid Västerbottens läns landsting.

– Generellt bland allmänheten och beslutsfattare är medvetenheten om klimatförändringars effekter på hälsa liten oavsett om detta är i ett rikt land som Sverige eller i ett låg- och medelinkomstland som Indonesien eller Costa Rica. Genom att skriva den här boken hoppas vi kunna föra upp ämnet på dagordningen och skapa debatt.

Camilla är journalist i grunden men blev värvad som projektassistent till Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet av forskaren Maria Nilsson. Maria, som också är knuten till Västerbottens läns landsting, ville diskutera fler sätt att nå ut med sin forskning och Camilla såg chansen att få fördjupa sig i ett ämnesområde. Tillsammans med Åsa Holmner, numer anställd vid Glesbygdsmedicinskt centrum, leder de sedan några år tillbaka ett forsknings- och samarbetsprojekt i Indonesien som bidragit till kunskapsutbyte och inspiration för den kommande boken.

– Vi tar med oss vår kunskap om e-hälsa och glesbygdsmedicin till dem och kan applicera kunskaperna därifrån på klimatproblem vi har här hemma. Vi ser till exempel att värmerelaterade dödsfall kryper ner i åldrarna även i Sverige, trots att vi inte tycker att det är särskilt varmt här. Kanske måste vi hitta nya sätt att planera äldreomsorgen till exempel, med extra personal vid värmeperioder och så vidare, säger Åsa Holmner.

Riskkommunikation och anpassning

I projektet har alla tre olika ämnesbakgrund vilket bidrar till en bredd. Åsa Holmner är fysiker med kunskap om de tekniska bitarna, vilket kan handla om system för att upptäcka tsunamis, värmeböljor eller epidemier innan de inträffar. Camilla Andersson, som också är medie- och kommunikationsvetare, inriktar sig bland annat på riskkommunikation.

– För att hantera hälsoriskerna med förändrad temperatur och fler väderextrema händelser kan man inte bara hantera akuta konsekvenser utan behöver också göra omställningsåtgärder från global till lokal nivå. Dels för att minska klimatpåverkan men också mildra effekterna genom anpassningsstrategier. Det kan handla om allt från att införa varningssystem och handlingsplaner vid värmebölja, anpassa arbetsplatser eller utbilda människor i hur de ska skydda sig mot myggor som sprider infektionssjukdomar, säger Camilla Andersson.

Förhållningssätt påverkar sjukdomsspridning

Maria Nilsson är forskare i epidemiologi och folkhälsovetenskap och bidrar bland annat med medborgarperspektivet. I studier i Sydostasien har hon till exempel kartlagt kunskapsläget vid denguefeber och i Mellanamerika studerat hur höga temperaturer påverkar utomhusarbetares hälsa.

– Något intressant vi sett i de projekten är en förändring i förhållningssätt gällande samhällsfrågor i varmare länder, berättar Åsa Holmner.

– Exempelvis när det gäller spridning av denguefeber måste alla hjälpas åt att städa bort alla mygglarver för att undvika stora smittspridningar, och tidigare har befolkningen tagit ett stort individuellt ansvar att göra det. Vi har här sett att man allt mer går åt ett ”västerländskt” förhållningssätt och tycker att det är samhällets ansvar att se till att inte smittor sprids – vilket kan ha bidragit till ökad smittspridning.

Klimat och hälsa en demokratifråga

Sådan kunskap om förhållningssätt menar Åsa Holmner är viktig att ta med sig hem till Sverige och omforma till klimatrelaterade hälsoproblem vi har här.

– Det kan handla om luftföroreningar eller vattenburna sjukdomar som kan komma att förändras när klimatet förändras. Vi måste ha en tydlig modell för hur vi ska samarbeta här. I sådana frågor är det ofta många myndigheter inblandade, det kan tillexempel till stor del påverkas av stadsbyggnad, och är i grunden en demokratifråga.

Boken beräknas vara färdig om ett och ett halvt år, och kommer rikta sig både till beslutsfattare och gemene man som är intresserad av ämnet.

– Vi vill göra en bok just för att det ska vara tillgänglig för alla och förhoppningsvis kommer vi kunna göra personliga reportage på plats med människor som faktiskt berörs av dessa frågor, säger Camilla Andersson.

– Generellt upplever jag att folk har svårt att ta till sig information om klimatförändringar, eftersom det känns som om det ligger så långt i från dem. Här tror jag att hälsa kan fungera som en ”trigger” och göra det mer personligt, avslutar Camilla Andersson.

För mer information

Camilla Andersson, Medicinsk Teknik Forskning och utveckling, 070-598 70 04

Åsa Holmner, Glesbygdsmedicinskt centrum, 070-695 40 62

Vänliga hälsningar

Sally Carlsson Cloodt
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting

Landstingets bildbank

Förutom pressbilder som är kopplade till ett visst pressmeddelande hittar du fler bilder från Västerbottens läns landsting i vår bildbank. Den innehåller hundratals bilder från våra verksamheter samt bilder på tjänstemän och politiker. Läs mer på: www.vll.se/pressrum