Skip to main content

Glesbygdssjukhus utvecklar vården

Pressmeddelande   •   Nov 03, 2011 14:51 CET

Landstingets sjukstugor i Västerbottens inland erbjuder en unik vård nära patienten. Nu utvecklar landstinget konceptet med att skapa glesbygdssjukhus i Storuman och Vilhelmina. Genom dom ska möjligheterna till nära service bli bättre och med spetsteknik ska sjukvården utveckla världsledande koncept för glest befolkade områden med många äldre invånare.

Modell för resten av Europa

Hur klarar man vård och omsorg för en allt äldre befolkning som bor långt från både varandra och specialistsjukvården? Svaret – där traditionen möter framtiden – finns i Västerbottens inland.

Här har glesbygdsförhållandena redan skapat en sjukvård som kan stå modell för resten av Europa och Nordamerika. En modell som ger stora möjligheter att utveckla och forska på system och utrustning för framtidens sjukvård.

Det handlar om att skapa system som hjälper människor när de blir hjälplösa. Om att motverka den överkonsumtion som kännetecknar stora delar av vården och i stället få en äldrevård som är kostnadseffektiv och på rätt nivå.

– Glesbygdssjukhusen kan bli en högst potent framgångsfaktor. Vår erfarenhet av vård av extremt många äldre ger oss ett försprång kunskapsmässigt, säger Peter Berggren, allmänläkare vid sjukstugan i Storuman och chef för landstingets glesbygdsmedicinska centrum.

– Genom att prova olika varianter inom primärvården skapar vi en framtidens sjukvård som hela världen kan ha nytta av, menar han.Grundtanken med glesbygdssjukvården är att ge lokal service så långt det bara går. Specialiststöd via distansteknik kompletterar allmänläkarens insats. Men det centrala är, menar Peter Berggren, att vården systematiskt samverkar med kommuner och andra.

– Det finns inga genvägar, förklarar han.

Utveckla spetsteknik

Utifrån olika behov ska glesbygdssjukhusen driva utvecklingen av spetsteknik för vård utan att superspecialisten är på plats. Idag undersöks inlandets hjärtpatienter på distans via en ultraljudsrobot, afasipatienter tränar sitt tal och handkirurgins patienter tränar handens rörlighet via skärm. Samtidigt skissar glesbygdssjukhuset på att förstärka rehabkedjan med specialister från smärtrehab på Nus. Och liknande tankar finns inom den palliativa vården.

Specialiststödet på distans kompletteras med fysiska, regelbundna besök av slutenvårdsläkare som kirurg eller ortoped – och kan utvecklas ytterligare. Allt samarbete blir samtidigt kompetensutveckling för sjukstugans allmänläkare.

– Glesbygdsmedicin kräver hög kompetens och är bara till för de mest motiverade. De som går specialistutbildning hos oss ska bli Sveriges bästa allmänläkare, förklarar Peter Berggren.

– Sjukvård i glesbygd förutsätter att vi fortsätter att utveckla både kunskap och system, att vi forskar och utvärderar det vi gör. Utan utveckling blir det avveckling, fortsätter han.

Har gett eko i landet

Initiativen att utveckla glesbygdssjukvården i Västerbotten har redan gett eko i landet, och i viss mån även i utlandet – som exempelvis Japan. Behovet av ett koncept för att utreda, stödja och behandla människor i glesbygd är stort.

– Att många sneglar på oss är inte så konstigt för vi är framstående inom området, säger Jonas Rastad, landstingsdirektör och professor.

– Inrättandet av glesbygdssjukhus i Storuman och Vilhelmina är ett sätt att stärka vården och samtidigt göra det lättare att rekrytera läkare till hälsocentralerna runtomkring. Vi har redan börjat diskutera med universiteten i området om hur de kan bidra till utvecklingen. Här kan Västerbotten bli världsledande, slutar Jonas Rastad.

Mer information till media om glesbygdssjukvård lämnas av Peter Berggren, telefon 070-347 43 20.