Skip to main content

Nationella ambulansflyget har börjat samarbeta med försvaret

Pressmeddelande   •   Nov 30, 2010 13:39 CET

Svenska nationella ambulansflyget, Snam, har inlett ett samarbete med försvarsmakten. Ambulansflyget, som leds medicinskt från Norrlands universitetssjukhus i Umeå, kan nu komma att sättas in för att undsätta svenska soldater i Nordic Battlegroup som skadas under utlandsuppdrag. Samarbetet med försvaret kan också innebära framtida Snam-insatser för att transportera hem skadade FN-soldater.

- När svenska soldater deltar i fredsbevarande eller fredsframtvingande uppdrag i till exempel Afghanistan, Kongo eller på andra oroliga platser i världen ökar också risken för personskador, förklarar överläkare Helge Brändström vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå som är medicinskt ansvarig för Snam-verksamheten.

Det Svenska nationella ambulansflyget har funnits sedan 2005. När en större olycka eller katastrof inträffar och det blir aktuellt med en omfattande evakuering av skadade personer kan Snam sättas in.

Till Snams insatser hittills hör uppdraget att evakuera skadade européer efter en omfattande terroristattack i Bombay 2009. Snam har också fört ut folk från krigets Libanon och transporterat hem skadade svenskar och deras anhöriga efter flodvågskatastrofen i Thailand 2004.

Det är regeringen som, tillsammans med Transportstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen, beslutar om en Snam-insats.

Vanligt passagerarplan
Efter beslut om en insats tar det sex timmar att bygga om ett vanligt passagerarplan till ett avancerat ambulansflygplan. Ombyggnaden sker i en hangar på Arlanda. Ett antal stolar lyfts ut ur planet och bårar med kringutrustning monteras in och kopplas upp mot flygplanets befintliga elförsörjning.

Sex av vårdplatserna i flygplanet är utrustade med intensivvårdsutrustning som är mobil och som kan lyftas in och ut ur flygplanet. Intensivvårdsbårarna är utrustade med batterier. Detta innebär att patienten flyttas på samma bår, utan omlastning, från avlämnade sjukhus eller annan plats, ända fram till det slutliga sjukhus där patienten ska vårdas.

Utöver de sex intensivvårdsplatserna finns sex bårar för mindre allvarligt skadade och ytterligare 23 platser för lättare skadade och anhöriga.

Transportstyrelsen leder varje Snam-insats från en ledningscentral på Arlanda. I ledningscentralen finns även representanter från vårdansvariga och från flygbolaget.

Nordic Battlegroup
Sjukvårdspersonalen ombord på Snam-planet finns till vardags runt om på olika sjukhus i landet. Och det är här som Västerbottens läns landsting kommer in i bilden. Landstinget har nämligen ledningsansvaret för den medicinska delen av Snam.

- Den sjukvårdspersonal som ingår i Snam, cirka 140 läkare och sjuksköterskor, varav en kärna på omkring 40 personer i Västerbotten har en mycket god förmåga att arbeta i flygplanet, förklarar Helge Brändström.

För några veckor sedan genomförde Snam, för första gången, en samövning i södra Sverige med det svenska försvaret. Övningen gick ut på att transportera hem skadade svenska soldater.

- Om fyra eller flera svenska soldater skadas medelsvårt till svårt är Snam ett kvalitets- och kostnadseffektivt alternativ för att evakuera de skadade. Samövningen med Försvarsmakten innebär att vi nu är väl förberedda om ett uppdrag blir aktuellt, förklarar Helge Brändström.

Bakgrunden till samövningen är bl.a. att Sverige i januari nästa år blir ansvarigt för EU:s militära snabbinsatsstyrka. Styrkan som Sverige leder heter Nordic Battlegroup.

Förutom svenska soldater består Nordic Battlegroup av soldater från Estland, Finland, Irland och Norge. Sverige har huvudansvaret och ska bidra med 1 600 soldater. Finland bidrar med cirka 200, Norge med cirka 150, Irland med cirka 140 och Estland med cirka 50 personer.

Insatsstyrkan ska vara beredd att rycka ut varhelst i världen där det uppstår kaos, konflikt eller naturkatastrof. Nordic Battlegroup måste därför kunna hantera allt från att strida och förebygga våld till att stödja humanitära insatser.

Alla EU:s medlemsländer måste vara överens om att en snabbinsatsstyrka ska skickas i väg till ett insatsområde och beslutet fattas i ministerrådet. För att skicka en svensk trupp krävs dessutom ett riksdagsbeslut.

Om insatsstyrkan skickas ut på ett uppdrag innebär det också att det finns risker för att soldater skadas under insatsen. Och det kan då bli aktuellt för Snam att transportera hem dessa skadade soldater från krisområdet.

- Vi övade för första gången Snam 2 med sex intensivvårdsbårar och tolv enklare militärbårar. Konceptet skiljer sig från Snam 1 i antalet enkla bårar och ger en större förmåga att transportera lätt till måttligt skadade. Erfarenheten från övningen är att konceptet fungerar bra. Men om skadorna är medelsvåra till svåra får antalet patienter på enkla bårar begränsas till åtta då åtkomligheten är begränsad, förklarar Helge Brändström.

Imponerade på militären
Vi övningen med militären provade man också att i förväg skicka en bedömningsenhet med en läkare, en sjuksköterska, en koordinator från MSB samt en TAC (turn around coordinator) till ”olycksplatsen” i Ronneby för rekognoscering.

- Vår erfarenhet är att det är ytterst viktigt att få bedömningsenheten i god tid till området där de skadade befinner sig för att bedöma om de är transportabla, göra de åtgärder som behövs för att stabilisera dem inför transport och att förbereda transporten ut till flygplatsen och lastningen i Snam. Vi lärde oss nu att bedömningsgruppen behöver ett förberett "kit" med satellitelefon, dator, dokumentationsunderlag och bra kläder och skor för de väderförhållanden som man kan förvänta sig, förklarar Helge Brändström.

Vid övningen i södra Sverige var bridgadgeneral Stefan Andersson, som är chef för Nordic Battlegroup, imponerad av Snam.

- Det är kraftig och robust sjukvård och en jätteviktig del i sjukvårdskedjan för Nordic Battlegroup. Verkligen roligt att få se vilka resurser som erbjuds, nu känns det som att sista pusselbiten fallit på plats, förklarade brigadgeneralen efter övningen.

Mer information till media lämnas av överläkare Helge Brändström, 090-785 38 58 alternativt 070-319 07 95.