Humorprofil intar museum

Västerbottens museum i Umeå låter skådespelaren Sven Björklund och hans sidekick Bengt Strömbro åter inta friluftsmuseet med sina påhittade och skruvade historielektioner. I juni gavs sex föreställningar och efterfrågan på en uppföljning har varit stor, berättar museets informatör Anki Berg. Nu får fler chansen att lära sig en alternativ historia helgen 21-22 september. 

Västerbottens museum provar ett nytt sätt att intressera sina besökare för historia. Med humor som medel ska besökarna lockas att titta närmare på gamla byggnader och fundera över livsbetingelser i Västerbotten. Skådespelaren Sven Björklund, känd ur humorgruppen Klungan och radioprogrammet "Mammas nya kille", har fått fria händer att berätta skruvade historier.

Berättartradition
Flera intresseorganisationer lyfter gärna Västerbotten som "berättarlänet" där det muntliga berättandet har en ovanligt stark tradition. Regionala projekt återkopplar inte sällan till en stark författarkår med Torgny Lindgren, Sara Lidman och P-O Enquist i spetsen, och på Västerbottens museum anställdes Sveriges första och hittills enda berättarantikvarie för fem år sedan, med uppgift att levandegöra berättartraditionen som ansågs vara en delvis bortglömd del av kulturarvet. 

Att det nu är Västerbottens museum som tar ut svängarna ytterligare i fråga om berättande är inte förvånande. Den här gången med en humoristisk vinkel i ett projekt tillsammans med Murberget i Härnösand och Jamtli i Östersund, och med stöd från Statens Kulturråd. 

– Det är så många bitar som sammanfaller i den här satsningen, så jag vet inte i vilken ände jag ska börja, säger projektledare Anki Berg, tillika informatör vid museet. Det faktum att humogruppen Klungan, med karaktären Job Andersson som "folklivsfanatiker", i sig bidrar till att upprätthålla en muntlig berättartradition är ju egentligen skäl nog för att företeelsen ska hamna på museum som en samtidsdokumentation. 

För oss är berättandet ett profilområde, och vi vill att besökarna ska kunna ta del av det. Men hur då? Vi arrangerar berättarkaféer tillsammans med en lokal förening en gång i månaden där vem som helst är välkommen, men medelåldern är relativt hög och kommer man inte hit just den dagen så är det svårt att uppleva berättandet i praktiken. Vi vill inte bara berätta om berättandet. 

– Ett viktigt mål med projektet har varit att hitta nya målgrupper för berättartraditionen, fortsätter Anki Berg. Vi har ett vackert friluftsmuseiområde som lockar 250 000 besökare per år och för många har gårdarna och miljöerna blivit "kulisser". Vi vill att besökarna verkligen ska lyfta blicken och ställa sig frågan "vad är det här för något egentligen?" om kornhässjan, rundlogen eller någon av de andra byggnaderna. 

Ljudlådor
Humorprofilen Sven Björklund fick förra sommaren fria händer att hitta på berättelser om elva byggnader på museiområdet. Efter ett par månader kom han tillbaka med ljudspår som varierar i längd från 45 sekunder till dryga två minuter. Det finns inte ett uns av sanning i det han berättar, och associationerna i hans inslag är långsökta och ibland rent absurda. 

– Klungan och radioprogrammet Mammas nya kille har en otroligt stark position i vissa kretsar. Med deras norrlandspåbrå och Västerbottensbakgrund är de utmärkta representanter för det levande kulturarvet. Det är precis den skruvade ingången som gör att vissa målgrupper spärrar upp ögon och öron, tror Anki Berg.

Nu är ljuden paketerade i burkar på friluftsmuseet och där kan besökarna själva veva fram historierna året runt, dygnet runt, helt utan kostnad. 

– Vi funderade länge på vilken teknik som dessa ljud skulle paketeras i, och var länge inne på QR-koder, eller audioguide-lösningar, men av en händelse så snubblande vi över dessa ljudburkar som känns väldigt retro och analoga. Besökaren genererar själv så mycket ström som krävs för att ljudklippet ska spelas upp, genom att veva på spaken. Upp till åtta ljudfiler ryms i varje låda, och man byter spår genom att välja olika "kanaler". 

– Vi har valt att lägga till faktabaserade ljudspår också, som berättar om den historia som är känd, för att humorinslagen ska få önskad effekt – att man faktiskt vill veta vad byggnaden har använts till på riktigt. Hela satsningen har också gjort att vi kan öka tillgängligheten på vårt område, eftersom vi tidigare enbart jobbat med skriftliga informationsskyltar, men nu kan erbjuda ljud för synsvaga eller personer med lässvårigheter. Inte nog med det, den faktabaserade informationen ges både på svenska, engelska och tyska, säger en uppenbarligen nöjd museiinformatör. 

Varmt mottagande
Sedan ljudlådorna officiellt invigdes i samband med hela museets återöppnande i juni, efter ett års renovering, har hurraropen haglat in, summerar Anki Berg.

– På vår facebooksida, genom mail och samtal har vi fått otroligt mycket positiv respons, mer än väntat faktiskt, och från en målgrupp som vi annars har svårt att nå, det vill säga 17 till 25-åringarna. De stod i kö för att gå med på den liveföreställning vi gjorde i samband med lanseringen och är de som allra mest frågar om fortsättningen. Det känns väldigt spännande och tillfredsställande!