På albumet “Cruel Summer” från 2011 har kvartetten hittat en lågmäld, filmisk minimalism som stundtals för tankarna till ett sprakigt Portishead-vemod. Marilous sång är ömsom mystiskt dämpad, ömsom sprucket soulig med ett varmt vibrato. Takeshis gitarr är som en kall ståltråd, medan Mathieus jazziga trumspel vävs ihop med loopade spökbeats från Céline.