Gliese 581g – en av många jordlika världar?

Läs artikeln på NE.se

Johan Warell, NE-redaktör

Den under antiken så vitt spridda föreställningen om ett universum befolkat av intelligenta varelser i främmande världar känns numera allt annat än gammal. Vi är nu på väg att upptäcka jordlika planeter kring andra stjärnor. Är Gliese 581g den första av dem?

Den under antiken så vitt spridda föreställningen om ett universum befolkat av intelligenta varelser i främmande världar känns numera allt annat än gammal. Vi är nu på väg att upptäcka jordlika planeter kring andra stjärnor. Är Gliese 581g den första av dem?

I dag är vi med vetenskapliga metoder de gamla filosoferna på spåren, och mer än så. De senaste tjugo åren har vi kunnat verifiera sanningshalten i mångtusenåriga kinesiska, sumeriska, grekiska och romerska idéer som framhärdades av filosofer som Thales från Miletos, Anaximenes, Demokritos och Lucretius. Detta har vi gjort genom att upptäcka hundratals planeter kretsande kring andra solar. Vi känner i dag så många som 500 av dessa exoplaneter, och antalet ökar hela tiden. Mångfalden av världar i universum är inte längre en tankekonstruktion, den är en välförankrad och vetenskapligt bekräftad sanning.  

Det senaste anmärkningsvärda exemplet från det intensiva sökande är Gliese 581g. Exoplaneten med denna kryptiska beteckning kretsar kring en svag röd dvärgstjärna, Gliese 581, belägen 20 ljusår bort i stjärnbilden Vågen. Den som är utrustad med ett litet teleskop kan faktiskt själv hitta denna stjärna på vårens kvällshimmel med hjälp av en detaljerad stjärnkarta.

Osedd planet i minisolsystem

Planeten själv har dock inte setts med något teleskop, den är bara indirekt påvisad genom sin gravitationella påverkan på sin moderstjärna. Amerikanska astronomer som under 11 års tid har mätt stjärnans rörelse på himlen har funnit de två färskaste medlemmarna i dess redan tidigare kända planetsystem. Detta gör att följeslagarskaran nu är sex medlemmar stor, vilket ska jämföras med solsystemets åtta planeter. Det hela rör sig i sanning om en miniatyr av vårt eget solsystem – dess planeter befinner sig närmare än Venus gör från solen hos oss, och moderstjärnan själv är en dvärg.

Kusin till jorden?

Den ena av de två färskaste planeterna är speciellt intressant. Den är nämligen ”bara” tre gånger tyngre än jorden, och befinner sig dessutom i den så kallade habitabla zonen. I klarspråk innebär detta att planeten sannolikt har en stenyta och rör sig i en zon runt stjärnan där yttemperaturen är sådan att flytande vatten skulle kunna förekomma. Detta är den först funna exoplaneten där dessa förhållanden visar sig råda. I övrigt är det bara jorden, där livet uppkommit tack vare vattnet, som kvalificerar. Planetens storlek gör det också troligt att den har en betydande atmosfär, likt jorden.

Men på många andra sätt är planeten Gliese 581g mycket olik jorden. För det första befinner den sig mycket närmare sin moderstjärna, bara 15 % av avståndet mellan jorden och solen. Med en sollik stjärna i centrum av systemet hade detta inneburit att planetens yta vore skållad och snustorr av extremt höga yttemperaturer. Nu är det dock så att Gleise 581 är en röd dvärgstjärna, som inte bara är mindre (30 % av solens diameter och massa) utan även svalare (3 500 ºC mot solens 5 800 ºC) än solen.

Flytande vatten – och liv?

Den röda dvärgen ser från planeten mer än dubbelt så stor ut som solen på vår himmel, men skiner med mindre än hälften av solens styrka. Planeten befinner sig också så nära sin moderstjärna att den alltid vänder samma sida mot den, på samma sätt som vår måne alltid vänder samma sida mot jorden. På planetens ekvator, där den röda dvärgen alltid står rakt upp på himlen, är därför temperaturen säkerligen för hög för att liv ska trivas, medan det på den evigt mörka nattsidan å andra sidan alltid är fruktansvärt kallt.

Eventuellt liv på Gleise 581g är därför som mest sannolikt i det eviga skymningslandet, där moderstjärnan alltid står en liten bit över horisonten. I detta band på planetens yta är det möjligt att temperaturen är lagom för flytande vatten. Är det möjligt att liv har kunnat utvecklas på denna planet? Det vet vi inte, men vi vet att livet har haft mer än tillräckligt lång tid att gro. En misstanke är dock att stjärnan då och då kastar ut väldiga mängder het gas och energirik strålning, vilket skulle kunna göra det svårt för livet att etablera sig.

Svåra observationer

Observationer av detta slag är utomordentligt svåra att utföra och kräver de mest sofistikerade teleskop och instrument som finns tillgängliga. Problemen växer eftersom exoplaneterna är små och lätta som i fallet med Gliese 581g. Redan två veckor efter utannonseringen av den nya exoplaneten rapporterade nämligen ett konkurrerande forskarlag att man inte kunde påvisa dess existens i sina egna mätdata. Deras observationer hade gjorts under en hälften så lång tidsperiod som upptäckarlagets, men var betydligt större i antal. Trots detta sågs inga tecken på vare sig en femte eller en sjätte planet i systemet. Det kommer säkert att dröja åtminstone ett par år innan vi vet vem som har rätt. Det som krävs är än fler observationer, och helst med en ännu högre precision än vad som är möjligt i dag.

Om nu Gliese 581g ändå existerar är förekomsten av flytande vatten och liv på dess yta inte utesluten. För närvarande betecknas planeten som jordens mest snarlika granne i universum. Men det som kanske ger mest föda för tanken är det faktum att mänskligheten redan i början av sitt sökande är en jordlik planetkandidat vid en nästgårds stjärna på spåren. Med tanke på antalet stjärnor i vår egen hemgalax Vintergatan kan det innebära att den rymmer åtskilliga miljoner jordlika planeter.

Studierna av den nya planeten, liksom sökandet efter fler och än mer jordlika världar, går vidare …

Fler artiklar av Johan Warell

• Varför Pluto inte längre platsar
• Smakfullt om rymden
• Månens sista suck
• Augustis fallande stjärnor
• Mikrokvasar med oväntad strålkraft
• En slocknande stjärna

Läs också på NE.se: Ännu längre ut i rymden ...