Behöver vi könskvoterade företagsstyrelser?

Ja

Av Ginka Toegel, IMD

Under finanskrisen blev de utsvävningar som testosteronstyrda, monokulturella styrelser har ägnat sig åt tydliga. Hur hade det gått om Lehman Brothers hade hetat Lehman Sisters?

Kvinnornas intåg i styrelserummen går långsamt. I de företag som ingår i FTSE 100 är till exempel 12,5 procent av styrelseledamöterna kvinnor, en mycket liten förbättring som ska jämföras med 12,2 procent 2009 och 11,7 procent 2008.

Föreställningen att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor är felaktig. Det finns gott om begåvade kvinnor – men för att hitta dem måste man ägna sig åt headhunting på andra ställen än i mansdominerade nätverk.

Över hälften av företagen i FTSE 250 saknar kvinnliga styrelseledamöter. I vissa styrelser är det mycket förvånansvärt att det saknas kvinnor, med tanke på att kvinnorna fattar över 80 procent av hushållens köpbeslut. Och att kvinnor skulle ha svårt att hävda sig i tuffare miljöer stämmer inte heller. Det finns kvinnliga chefer i företag som Archer Daniels Midland, DuPont, Sunoco och Xerox – och de är knappast kända som några mjukisorganisationer.

Det finns bevis för att kvoteringssystem fungerar. När man införde ett krav på att 40 procent av styrelseledamöterna i norska företag skulle vara kvinnor kom det genast dystra profetior om att detta skulle radera ut den norska ekonomins konkurrenskraft. Tre år senare kan skeptikerna konstatera att reformen blev en framgång. 2010 rankades Norge på sjunde plats i World Competitiveness Yearbook – fyra placeringar bättre än innan kvoteringen infördes 2007.

Norges lösning är bra, så varför inte pröva den norska lösningen i andra länder? Dess enkelhet och effektivitet tycks ha överraskat alla positivt.

Nej

Av Jean-Louis Barsoux, IMD

Kvotering är en dålig lösning på fel problem. Varför är det fel problem? Jo, eftersom det faktum att det saknas kvinnor i styrelserna är ett symtom. Det är följden av att kvinnorna är så oerhört underrepresenterade på ledande befattningar. Andelen kvinnliga anställda minskar dramatiskt ju högre upp i hierarkierna man kommer. Och det är från de övre skikten som större delen av styrelseledamöterna rekryteras.

I Norge, som var först med att införa könskvotering genom att införa ett krav på att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara kvinnor, har antalet höga kvinnliga chefer inte ökat i motsvarande grad, enligt forskning av Egon Zehnder. Med andra ord har inte kvoteringen bidragit till att lösa grundproblemet att hjälpa kvinnor att klättra uppför karriärstegen. Det kan till och med vara så att lagstiftningen hindrar ambitiösa kvinnor att ta höga chefsjobb genom att de erbjuds en direktkanal till icke operativa poster.

Men kvoteringen är inte bara ett försök att lösa fel problem, den skapar också problem i sig. Den riskerar att stöta bort etablerade styrelseledamöter – inte bara män, utan också de kvinnor som har fått kämpa för att nå sina positioner. Det blir dessutom svårt för de nya kvinnorna att sätta sig i respekt i styrelserna när man vet att de har kvoterats in.

Det finns också en karriärrisk. De inkvoterade ledamöternas agerande granskas med lupp – och om deras åsikter kritiseras eller inte beaktas är det en tolkningsfråga huruvida detta är motiverat eller ett uttryck för diskriminering.

Tvång och kvotering löser inte det bakomliggande problemet med att föra fram kvinnor till inflytelserika linjebefattningar. Resultatet blir tvärtom att företagen kommer undan detta problem.

Ginka Toegel, professor vid IMD
IMD-professorn Ginka Toegel leder programmet ”Strategies for Leadership”, vilket enbart riktar sig till kvinnor. Hon kommer att vara en av talarna vid det evenemang om kvinnor på ledande befattningar som IMD arrangerar tillsammans med den globala organisationen för kvinnligt ledarskap WIN den 10-11 mars.

Jean-Louis Barsoux, forskare vid IMD
Jean-Louis Barsoux innehar en forskartjänst vid IMD. Hans forskning inriktar sig på organisationsteori samt ledarskap och förändringshantering.

För mer information om IMD, kontakta:
Matthew Mortellaro, PR-chef på IMD
Telefon: +41 21 618 03 52, matthew.mortellaro@imd.ch