En bekännelse:

I slutet av förra texten skrev jag att "Ju mindre verklig expertis som finns desto viktigare är det att vidmakthålla placeboeffekten." Jag borde kanske ha skrivit ”Ju viktigare att framstå som kompetent, desto större behov av placeboeffekten” i slutet på förra texten.

En någon större bekännelse:

Det är närvaron av min autistiske son Victor som gör mina tankar klara. Jag tror att det är hans naturliga enkelhet och kärlek som gör någonting med mig. Nu när jag hjälpte honom med att byta Pippi Långstrump-skiva så kom tanken till mig att samhällskunskap, ekonomi och humaniora är kunskaper om samhället. Men samhället är en mänsklig konstruktion och ingenting evigt. Dessa kunskaper är lika förgängliga som samhället självt. Vi måste också ändra dem när samhället förnyas och ta till oss nya tankar.

Sen finns det också en värld som inte är beroende av samhället, en värld som samhället ibland begår våld emot. Det är orätt och den världen måste vi bevara. Victor tillhör den världen. Låt oss vara i fred.