Företagskulturen, värdeförstörare eller värdeskapare

Det kan bli mycket kostsamt för den som inte förstår företagskulturens betydelse. Se bara på Nokia, Carema eller AstraZeneca. Den som däremot förstår kulturens betydelse kan skapa stora och uthålliga värden. IKEA, H&M och Atlas Copco är några exempel.

Bakom framgångsrika och lönsamma företag gömmer sig alltid en företagskultur som hjälper chefer och medarbetare att prioritera rätt arbetsuppgifter och tillägna sig framgångsrika förhållningssätt. Det är allmänt känt att kulturen ofta ligger bakom både misslyckade fusioner och strategiförändringar. Ändå är det fortfarande förvånansvärt många som inte tar hänsyn till den egna företagskulturen när man initierar utvecklingsarbeten i den egna verksamheten. En anledning kan möjligtvis vara att kulturen är svår att ta på och därför svår att mäta. En annan orsak är att många verksamheter i dag har fokus på ekonomiska nyckeltal som i förlängningen förväntas skapa rätt beteenden i verksamheten. Men en gammal sanning är att värde uppstår först när medarbetarna utvecklar rätt kunskap och attityder i förhållande till ett konkret behov på marknaden. Det leder i sin tur till rätt prioriteringar och beteenden som resulterar i bra ekonomiska nyckeltal.

Därför är det dags att revidera utbildningen för landets civilekonomer så att studierna också innefattar en rejäl portion humaniora och beteendevetenskap. För det är i kombinationen mellan ”det mjuka” och ”det hårda”, i växelverkan mellan att motivera, stödja, coacha och ställa tuffa krav som framgångarna gömmer sig.

Men hur är det då i den så kallade verkligheten? Vid en genomgång av samtliga noterade bolag på small cap-listan på Nasdaq OMX Nordic framgår att 58 procent av bolagen har räntabilitet på eget kapital eller liknade mått som det övergripande och viktigaste målet. Det här är mål som inte skapar långsiktigt hållbara verksamheter, men möjligtvis en och annan bubbla. Ett sådant fokus bygger inte heller en värdeskapande företagskultur, eftersom tydliga mål är den första byggstenen i det som ska bli en framgångsrik verksamhetskultur. Mål styr hur strukturen i bolaget utformas och strukturen ställer i sin tur olika krav på hur ledarskapet utformas. Hur målet formuleras och dess betydelse i organisationen, strukturen och ledarskapet påverkar starkt graden av motivation hos medarbetarna och det är de som kommer att skapa själva identiteten i verksamheten. Allt det här gör med tiden att det uppstår en företagskultur. Om man inte förstår det här kan det bli väldigt kostsamt. Se på Nokia, Carema eller AstraZeneca. Den som däremot förstår kulturens betydelse kan skapa stora uthålliga värden liksom IKEA, H&M och Atlas Copco.

Sture Johansson, Seniorkonsult och VD på Hamrin & Partners