För stor fokus på ekonomisk avkastning leder oundvikligen till felprioriteringar och i förlängningen en osund företagskultur. I dagarna pågår domare Brian Levesons inledande förhör av representanter från den engelska tidningsindustrin och vad som hittills framkommit förskräcker. Många har vittnat om olaglig avlyssning, hot och personförföljelse. Reportern för News of the World gör ett desperat försök att rättfärdiga tidningens agerande genom orden: ”En privat sfär är vad onda människor behöver för att göra onda saker. En privat sfär, det är vad pedofiler vill ha…”. Då förstår nog de flesta att något har gått väldigt snett.

I Sverige har klimatet inom mediabranschen inte eroderat i samma utsträckning som i England, även om det går att hitta exempel på osund journalistik även hos oss. Däremot börjar de avskräckande exemplen inom näringsliv, kommun och stat bli allt fler. Nu senast handlade det om Carema och Nordea. Men högst troligen är det en tidsfråga innan nya tvivelaktiga beteenden synliggörs för en bredare allmänhet. Utvecklingen är olycklig men inte förvånande. Med ett allt större fokus på avkastning på eget kapital, aktieutdelning och bonusar uppstår beteenden som prioriterar kortsiktighet och egen vinning framför långsiktighet och det som är bäst för verksamhet såväl som för allmänhet.

Det är målen som indikerar morgondagens beteenden och vägval. Det är målen som formar strategi, organisationsstruktur och ledarskap. De här variablerna styr, direkt eller indirekt, hur motiverad personalen blir och vad som kommer att bli till verksamhetens företagskultur och innersta identitet.

En majoritet av de privata, kommunala och statliga verksamheterna har en uttalad vision och mission som få känner till och högst pliktskyldigast kan referera till. Samtidigt har samma verksamheter mycket tydliga intäkts- och kostnadsmål som flertalet chefer och en del medarbetare är väl medvetna om. Målen följs också upp återkommande och månatligen. Många verksamheter har därför fått, eller börjar få, en kultur som prioriterar vad som i det korta perspektivet ger pengar, samtidigt som kommunikationen allt som oftast handlar om vårt senaste modeord: ”långsiktigt hållbart”. För många människor leder det här till förvirring, misstro och skadar ytterst varumärket då allt fler allt oftare uppträder med olika grader av kognitiv dissonans, vilket är ett effektivt sätt att erodera de värden som många säger sig vilja skapa.  

Många medarbetare känner därför allt tydligare att ”något är fel” och ”hur länge kan det här fortsätta”. Men i stället för att bara konstatera att nya skandaler kommer att dyka upp i en globaliserad värld skulle en mer framgångsrik strategi vara att förflytta fokus bort från ”avkastning på eget kapital” till förmån för ”avkastning på totalt kapital” och ”emotionella värden”. Det skulle alla verksamheter, kommuner och län såväl som globaliseringen tjäna mycket på!

Sture Johansson, VD och konsult på Hamrin & Partners