En fartygsolycka utanför Blekinges kust med efterföljande oljeutsläpp beräknas kosta samhället nära en miljard kronor. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Samtidigt är beredskapen i kustkommunerna för att hantera oljeutsläpp oroväckande låg.

Rapporten utgår från ett scenario med en fartygsolycka utanför Blekinges kust där 5 000 ton olja läcker ut och driver in mot land. Av de nära en miljard kronor som oljeutsläppet beräknas kosta samhället utgör själva saneringen en relativt liten del. Näringslivet skulle få ta de största konsekvenserna i form av inkomstbortfall från exempelvis turist- och fiskenäring. I exemplet i rapporten beräknas värdet för turistnäringen i det drabbade området minska med 20-50 procent.

I rapporten görs även en analys av övriga kostnader som ofta kan vara svåra att värdera ekonomiskt, såsom att en oljeolycka kan försämra rekreationsmöjligheter i det drabbade området.

– Blekinge har en god beredskap i jämförelse med övriga Sverige, säger Magnus von Schenck, projektledare på Region Blekinge. Men en oljekatastrof längs Blekingekusten skulle innebära att Blekinge under många år riskerar mista attraktionskraft och istället förknippas med förstörd natur. Kostnader och uteblivna intäkter för Blekinge i miljardklassen vore ett hårt slag mot Blekingeborna och näringslivet.

 – Oljeutsläppet som drabbade Tjörn i höstas visar att kustkommuner måste ha aktuella oljeskyddsplaner och snabbt kunna skydda de miljömässigt känsligaste områdena. Framför allt gäller det områden som Blekinge med mycket sjöfart, säger Thomas Johansson enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.

En studie gjord av EU-projektet Baltic Master II som presenterades i december visar att fler än hälften av de svenska kustkommunerna helt eller delvis saknar en beredskapsplan för att hantera en oljeolycka utanför den egna kusten. Långt fler har aldrig ens genomfört förebyggande övningar.

Östersjön är ett av världens mest trafikerade vatten och fartygstrafiken ökar kraftigt gällande både oljetransporter och vanliga fraktfartyg. Samtidigt har Östersjön ett unikt maritimt ekosystem som är mycket känsligt för föroreningar. Kommunerna har det yttersta ansvaret på land för förebyggande arbete inför eventuella oljeolyckor till havs och för saneringsarbetet när en olycka väl är ett faktum.

– Det behöver inte kosta så mycket att uppdatera befintlig krisberedskap till att även kunna hantera oljeolyckor. Använder kommunerna sig av de guider som EU-projektet Baltic Master II tagit fram har de ett bra stöd för att ta fram oljeskyddsplaner och att öva dem. Kostnaderna för att stå oförberedd kan vara förödande, avslutar Magnus von Schenck.

Rapporten har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Region Skåne, Region Blekinge och EU-projektet Baltic Master II. Rapporten finns att läsa i sin helhet på www.balticmaster.org.

Baltic Master II är ett samverkansprojekt mellan nio olika länder i Östersjöområdet med målsättningen att förbättra förberedelserna på land för ett eventuellt oljeutsläpp och att motverka nedsmutsning från fartyg.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Magnus von Schenck, projektledare Baltic Master II
Telefon: 0766-36 29 63, e-post: Magnus.vonSchenck@regionblekinge.se

Thomas Johansson, Enhetschef, Hållbart nyttjande och maritima frågor, Havs- och vattenmyndigheten
Telefon: 010-698 60 19, e-post: thomas.johansson@havochvatten.se

Margaretha Ericsson, handläggare oljeskyddsberedskap MSB
Telefon: 010-240 53 16, 070-525 33 78, e-post: margaretha.ericsson@msb.se

 www.balticmaster.org