De yrkesgrupper som svenskarna har minst förtroende för i samhället är återigen reklammakare, politiker och journalister, i denna ordning. Svenskarna har signifikant lägre förtroende för journalister och reklammakare än övriga västvärlden men högre förtroende för politiker. En trend i förtroende innebär att förtroendet ökat eller minskat två år i rad. Trender kan uppmärksammas för flera yrkesgrupper i det svenska samhället. Framför allt har förtroendet för prästerskapet fallit två år i rad, totalt 14 procentenheter.

Visserligen uppvisar förtroendet för prästerskapet ingen negativ trend i övriga västvärlden, men det har gått ner signifikant under det senaste året, troligen till följd av skandaler inom katolska kyrkan. Andra yrkesgrupper med signifikant negativa förtroendetrender i Sverige är marknadsundersökare och marknadsförare. Yrkesgrupper som också har en negativ men inte statistiskt säkerställd trend är lärarkåren, militären, miljöskyddsorganisationer och polisen.

Anmärkningsvärt är att ingen av de undersökta yrkesgrupperna visar en positiv trend i Sverige, även om förtroendet för bankväsendet och chefer för stora företag har ökat signifikant sedan förra året. 

I övriga västvärlden totalt sett går det däremot att finna flera signifikanta positiva förtroendetrender, bland annat för läkare och i synnerhet polisen. Trender som inte är statistiskt säkerställda har också uppmätts för brandkåren, kommunaltjänstemän och chefer för stora företag.

Av de 20 yrkesgrupperna har svenskarna större förtroende än övriga västvärlden för tre av fyra yrkesgrupper. De yrkesgrupper som övriga västvärlden har signifikant större förtroende för är militären, välgörenhetsorganisationer, kommunaltjänstemän, journalister och reklammakare.  

Peter Rinderud

Ansvarig undersökningskonsult

Tel:    08-791 31 36

Mobil: 0707-791 31 36

E-post: peter.rinderud@gfk.com