Skogen stor framtida råvarukälla för textilbranschen

Skogen utgör en enorm framtida råvarukälla för textilbranschen med stor potential. Det menar Ola Hildingsson, Domsjö och Johannes Bogren, Södra Cell två företag som satsar för fullt på forskning, utveckling och produktion av texilmassa i Sverige. Massan skeppas till Asien där viskostillverkare spinner tråd för tyger och textilier: 

– Fördelen med att ta fibern från den svenska skogen istället för bomullsfälten är att här finns inga barnarbetare, ingen konstbevattning, ingen giftbesprutning och ingen konkurrens med livsmedelsproduktionen, säger Ola Hildingsson till teko.se.

Södra Cell drog i gång produktion av textilmassa vid anläggningen i Mörrum i december förra året. Vid full drift beräknas årsproduktionen uppgå till 170000 ton. Hittills i år har Södra Cell producerat 24 000 ton som oavkortat exporterats till Asien. Johannes Bogren säger:

- Vi satsar på textilmassa därför att det är en växande marknad, vilket inte gäller tidnings- och tryckpapper som är inne i en neråtgående trend. Vi tror på en stark marknadsutveckling för textilmassa då den är förnybar, vedbaserad och ersätter oljebaserade fibrer respektive bomullsfibrer.

De senaste prognoserna för 2020 pekar på att cellulosabaserad textilmassa kommer att efterfrågas mest  – upp till tre gånger så mycket som bomullsfibrer och oljebaserade syntetsiska fibrer. Idag står textilmassa för fem miljoner ton, vilket är en liten andel än så länge.

Ola Hildingsson, bilden, Domsjö, menar att skogsindustrin varit konservativ och haft en låg innovationstakt för att komma vidare på textilsidan. Men nu är det andra tongångar:

- Papperstidningens digitalisering har tvingat vår bransch att hitta nya affärsområden. Nu är det definitivt rätt läge för en omställning till textilen. Domsjö ligger först i spåret när det gäller forskning och utveckling.

För att lyckas på den stentuffa textilmarknaden gäller det för skogsindustrin att jobba fram ett material som är mycket bättre än bomull och dessutom billigare, miljövänligare och starkare. Under senare år har viskosen utvecklats, vilket resulterat i framför allt i ökad komfort, passform och högre kvalitet. Idag finns viskosplagg i de trendigaste modebutikerna över hela världen, därav köpet av Domsjö för att säkerställa råvaran.

Enligt Ola Hildingsson har Domsjö fört positiva diskussioner med bland annat IKEA, H&M och andra textil- och modeföretag vad företaget kan göra för att bli en intressant leverantör i framtiden:

- Svensk teko borde dra en lans för viskos från den svenska granskogen. Miljöaspekterna är absolut till vår fördel. Fakta som att 24 procent av världens bekämpningsmedel mot insekter används inom bomullsodlingen, att gifterna från bomullsfälten sprids till sjöar - Aralsjön i Uzbekistan är ett skräckexempel - och att bomullen konkurrerar ut livsmedelsproduktionen går inte att bortse ifrån. Detta scenario finns inte på kartan i Sverige.

 Vilka hinder ser skogsindustrin idag?

- Oljepriset är en bromsande faktor. I dagsläget är det billigare att framställa oljebaserade syntetfiber, men när oljepriset börjar närma sig 150 dollar fatet då kommer efterfrågan på textilmassa att explodera, säger Johannes Bogern och Ola Hildingsson.

Ola Toftegaard, bilden, VD branschfrågor TEKO Sveriges Textil-och Modeföretag säger så här i en kommentar:

– Det är viktigt att TEKO- och skogsbranschen tillsammans tar tillvara och utvecklar de unika fördelarna Sverige har vad gäller nya textila fibrer. Om vi lyckas kan detta leda till en framtida omfattande exportverksamhet både inom kunskaps- och processindustrin.

Domsjö ägs av indiska Aditya Birla Group är en ledande multinationell företagssfär med ett 50-tal företag och 120 produktionsenheter på sex kontinenter och i 36 länder. Gruppen omsätter 35 miljarder US dollar och har 133 000 anställda. Birla är störst i världen på viskostillverkning, därav köpet av Domsjö för att säkerställa råvaran.

Södra ägs av 51 000 skogsägare, omsätter 18 miljarder kronor och sysselsätter 3800 personer. Södra har fyra affärsområden sågade och hyvlade trävaror, inredningsdetaljer, pappersmassa och biobränsle.