Riksrevisionen granskar statens alkoholpolitik på lokal nivå. Granskningens syfte är att fastställa om alkoholpolitikens inriktning mot lokalt förebyggande arbete varit effektiv i förhållande till de alkoholpolitiska mål som gäller för barn och ungdomar. Sedan år 2001 har staten fördelat drygt en miljard kronor till lokalt förebyggande arbete.

Bakgrund

Statens alkoholpolitik omorienterades i början av 2000-talet. Det förebyggande arbetet i kommuner och landsting förstärktes. Riksdagen har beslutat om två alkoholpolitiska handlingsplaner (2001-2005 respektive 2006-2010). Genom handlingsplanerna gavs kommunerna ett ökat ansvar att begränsa tillgången till alkohol på lokal nivå, och att utarbeta förebyggande strategier inom alla relevanta områden.

Riksdagen har betonat att barn och ungdomar är den viktigaste målgruppen för förebyggande insatser. Flera av statens delmål i alkoholpolitiken berör barn och ungdomar. Målen är att åstadkomma en alkoholfri uppväxt, skjuta upp alkoholdebuten, minska berusningsdrickandet, skapa fler alkoholfria miljöer och att bekämpa illegal alkoholhantering.

Det förebyggande arbetet riktat till barn och ungdomar ska innehålla insatser för att minska tillgängligheten och insatser för att minska efterfrågan. Insatser för att minska tillgängligheten handlar bland annat om kommunernas tillsyn över att bestämmelser om åldergränser, försäljning och servering följs. Det förebyggande arbetet handlar också om opinionsarbete för att påverka efterfrågan på alkohol genom förändringar i attityder och beteenden. På den lokala nivån samverkar bland annat länsstyrelse, polis, skola, socialförvaltning och ideella organisationer för att förhindra och förebygga alkoholbruk bland barn och ungdomar. Kommunen och polisen samverkar också när det gäller tillsynen över servering och försäljning av alkohol.

Folkhälsoinstitutet stöder det lokala förebyggande arbetet med kunskapsförmedling, bidragsgivning och central tillsyn. Socialstyrelsen och Ungdomsstyrelsen stöder det lokala förebyggande arbetet med bidrag. Länsstyrelserna fördelar bidrag, samordnar de kommunala alkoholsamordnarna och övervakar kommunernas tillsyn över alkohollagen. Inom regeringen finns sedan några år ett särskilt ANT-sekretariat (Alkohol, Narkotika och Tobak) som har ett samordningsansvar när det gäller statens alkoholpolitiska åtgärder. Folkhälsoinstitutet stöder och driver också på utbyggnaden av den regionala och lokala infrastrukturen bland annat genom att finansiera lokala alkoholsamordnare.

Revisionsfrågor

I den förstudie om alkoholpolitik som Riksrevisionen genomfört framkommer indikationer på problem när det gäller utformningen och resultaten av det lokala förebyggande arbetet.

Riksrevisionen har valt att inrikta granskningen på två frågor:

• Är statens bidragsgivning till kommuner och ideella organisationer ett effektivt medel för att påverka barns och ungdomars efterfrågan på alkohol och tillgång till alkohol?
• Är statens insatser för att stödja tillsynen på lokal nivå ett effektivt medel för att påverka barns och ungdomars tillgång till alkohol?

Granskningen planeras vara avslutad i oktober 2010.