Samhällets Styvbarns arbetsutskott samlades den 14 september för att diskutera och värdera det läge som uppstått efter att regeringen först sa nej till en ekonomisk ersättning och därefter kovände under intryck av den proteststorm som mötte beskedet.

Arbetsutskottet beslöt att hålla trycket uppe. Nu gäller det att se till att förhandlingarna mellan regering och opposition inte leder till att Upprättelseutredningens förslag urholkas.

Arbetsutskottet antog följande uttalande om läget för upprättelsen:

Uttalande av Samhällets Styvbarn 2011-09-14

Upprättelsen är inom räckhåll!

Lördagen den 10 september meddelat regeringen hur den ser på upprättelse åt dem som vanvårdats i svensk barnavård. Regeringens besked innehåller tre punkter:

1. Regeringen tänker anordna en upprättelseceremoni.

2. Regeringen tänker föreslå åtgärder för att förhindra vanvård i framtiden.

3. Regeringen tänker inte föreslå en ekonomisk ersättning åt de vanvårdade.

På de två första punkterna tillmötesggick regeringen de krav som framförts av Samhällets Styvbarn och som också föreslagits av Upprättelseutredningen. Men på den tredje punkten gick regeringen emot det krav som Samhällets Styvbarn upprepade gånger framfört och argumenterat för. Genom att säga nej till ersättning gick regeringen också emot Upprättelseutredningens förslag och alla de remissinstanserna som stödde förslaget.

Detta var ett stort svek. De som i barndomen sveks av samhället fick höra att de skulle svikas igen.

Regeringens besked ledde till en sällan skådad proteststorm. Politiker, media, och inte minst samhällets styvbarn runt om i landet, sa ifrån: Detta är ett svek!

Två dagar senare stod regeringen inför att riksdagen var beredd att ta det ansvar som regeringen inte ville ta. En majoritet i riksdagen var beredd att på eget initiativ ge de vanvårdade en ekonomisk ersättning och fullständig upprättelse. Inför det hotet backade regeringen och inbjöd den rödgröna oppositionen till samtal.

Detta är en delseger för alla samhällets styvbarn. Vi är inte framme ännu. Men Upprättelsen är nu inom räckhåll.

När vi startade vårt arbete 2004 så tycktes Upprättelsen avlägsen. Många gånger har vi mött förtvivlade styvbarn, som inte längre kunde förmå sig att tro på att en upprättelse skulle bli verklighet. Och det har tagit lång tid, alldeles för lång tid. Men nu är Upprättelsen inom räckhåll.

Att vi nu har kommit så här långt beror först och främst på att vi kämpat för en rättvis sak. Det ska kosta att vanvårda barn i samhällets regi. Att ge upprättelse åt dem som vanvårdats har aldrig varit en fråga som kan kallas höger eller vänster. Det är inte heller en fråga som ska bedömas i samhällsekonomiska termer. Att ge upprättelse har alltid handlat om att göra det rätta. Att göra det rätta mot dem som vanvårdats i det förflutna, och göra det rätta mot de barn och ungdomar som idag är samhällplacerade. Att ge upprättelse är en fråga om anständighet.

Att vi kommit så här långt beror också på de utredare som i Vanvårdsutredningen har sammanställt förfärande belägg för den vanvård som fått ske i samhällets regi. Ovanpå det har Upprättelseutredningen tagit fram en modell för upprättelse som är acceptabel både för samhället och för de vanvårdade.

Att vi har kommit så här långt beror också på de politiker som tagit intryck av Vanvårdsutredningen och Upprättelseutredningen, och som har lyssnat till oss vid våra otaliga möten i riksdagen och på andra håll. Det beror också på att media, inte minst ledarredaktioner, de senaste dagarna fann att regeringens besked rågade måttet och därför sa som det var: Det är ett svek.

Att vi kommit så här långt beror slutligen, men inte minst, på alla de samhällets styvbarn som de senaste dagarna i radio, tv, tidningar och sociala media stormat mot regeringen.

Tack alla, som ställt upp för samhällets styvbarn.

Nu kommer överläggningar att inledas mellan regeringen och oppositionen. Det är nu viktigt att överläggningarna inte leder till att upprättelseutredningens förslag bantas. Vad upprättelseutredningen föreslog är det minsta de vanvårdade kan acceptera. Skulle överläggningarna leda till att det skärs i utredningens förslag, så skulle det vara ännu ett svek mot de vanvårdade. Det får inte ske!

Samhällets Styvbarn ska fortsätta att bevaka varje steg som tas. Vi kommer att hålla var och en ansvarig som nu tummar på vad som är rätt och anständigt.

Vi har vunnit en delseger. Låt oss erkänna det. Vi är inte framme vid Upprättelsen ännu, men vi hyser stora förhoppningar på vad som nu ska ske.

Vi förväntar oss att riksdagspartierna och regeringen enas kring att ge de vanvårdade en fullständig upprättelse, vilket innefattar en ursäkt och en ekonomisk ersättning.

Om regeringen och riksdagspartierna nu gör det rätta och anständiga, så kommer Riksförbundet för Samhällets Styvbarn och, det är vår förvissning, alla samhällets styvbarn, att ta emot Upprättelsen med värdighet.

Vi välkomnar en upprättelseceremoni, och vi ska göra vad som på oss ankommer för att den ska bli värdig och ett steg mot försoning för samhället och samhällets styvbarn.

Vi kommer att efter vår förmåga bistå alla de samhällets styvbarn som vill ha hjälp och stöd under en ansökningsprocess om ersättning.

Vi kommer att se positivt på alla initiativ för att öka skyddet och förbättra vården för samhällsplacerade barn och ungdomar idag och i framtiden.

Vi kommer att vara en närvarande och självklar intresseorganisation för alla samhällets styvbarn även i framtiden.

Stockholm 14 september 2011

Arbetsutskottet i Riksförbundet för Samhällets Styvbarn

-  -  -  -

Våra kontaktpersoner:

Anne Skånér, Stockholm, ordförande. Tel.070 - 55 32 470

Yvonne Palm, Göteborg, vice ordförande. Tel.070 - 11 36 520

Benny Jacobsson, Stockholm, organisationssekreterare. Tel.0768 - 233 644

Anne Sundel, Malmö. Tel. 0736 - 59 25 22

www.styvbarn.se