Utrikesutskottet säger ja till Lissabonfördraget

Utrikesutskottet ställde sig på torsdagen bakom regeringens förslag att godkänna EU:s Lissabonfördrag. Bakom ställningstagandet står fem av riksdagens sju partier: Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Riksdagen debatterar och beslutar torsdagen den 20 november. Utskottet föreslår att riksdagen fattar beslut med tre fjärdedels majoritet av de röstande.

EU:s stats- och regeringschefer enades 2007 om ett nytt EU-fördrag, Lissabonfördraget. För att fördraget ska börja gälla måste det ratificeras i alla EU:s medlemsstater. Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EU-kommissionärer och en fast ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. Mer om Lissabonfördraget (EU-upplysningen) Utrikesutskottet konstaterar att EU:s medlemsstater med Lissabonfördraget kan agera effektivare i gränsöverskridande frågor. Lissabonfördraget är bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden. Konsekvenser av Lissabonfördraget
Utskottet pekar bland annat på följande konsekvenser av Lissabonfördraget:

• Fördraget möjliggör en fortsatt utvidgning av EU och stärker de nationella parlamentens inflytande.
• EU blir både öppnare och mer effektivt utan att den grundläggande balansen mellan aktörerna inom EU förändras.
• EU:s rättighetsstadga blir juridiskt bindande vilket gör att EU får en tydligare värdegrund. Rättighetsstadgan beskriver de fri- och rättigheter som EU erkänner att varje människa har.
• EU får bättre redskap för att möta globaliseringens utmaningar på områden där medborgarna önskar det. Det kan handla om att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och klimatförändringen. Det kan också handla om att vara en stark utrikespolitisk aktör till stöd för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter där EU med fördraget som grund kan agera på ett mer sammanhållet sätt internationellt.

Beslut med tre fjärdedels majoritet av de röstande
Utskottet menar att riksdagen kan godkänna Lissabonfördraget utan att ändra i någon grundlag. Den överlåtelse av beslutanderätt som Lissabonfördraget förutsätter är inte heller av sådan karaktär att den strider mot statsskickets grunder. Ett beslut om överförande av beslutanderätt till EU kan enligt regeringsformen ske på två likvärdiga sätt: Antingen med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande i riksdagen eller på samma sätt som gäller för ändring av grundlag, det vill säga två riksdagsbeslut med likadant innehåll och ett allmänt val mellan de två besluten. Regeringsformen 10 kap. 5 § Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Lissabonfördraget och beslutar om överförande av beslutanderätt till EU genom beslut med tre fjärdedels majoritet av de röstande. Riksdagen använde samma beslutsform vid besluten om Amsterdamfördraget och Nicefördraget. Reservationer
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig och föreslår att riksdagen, med avslag på propositionen, inte godkänner Lissabonfördraget eller beslutar om överförande av beslutanderätt till EU. I en reservation har Socialdemokraterna också uppmärksammat vissa arbetsmarknadsfrågor inför framtiden. För mer information: Ring Martin Brothén, föredragande i utrikesutskottet, på telefon 08-7865449. Utrikesutskottets ledamöter Planerad dag för debatt och beslut: Torsdagen den 20 november. Debatten sänds via webb-tv. Webb-tv Dokument

• Regeringens proposition 2007/08:168 Lissabonfördraget (regeringen)
• Utrikesutskottets betänkande 2008/09:UU8 Lissabonfördraget

Magnus Korkala
Informationsenheten, tfn 08-786 40 79, 020-349 000