Branschens nya brillor

Vinters Mariana Vnuk har spanat in utställningen Vem får synas i svensk reklam? – och konstaterar att branschen är på väg att skaffa både mångfalds- och genusglasögon. Äntligen.

Jag minns inte exakt när det var. Jag stod på busshållplatsen. Lika många delar sur som trött och med snålblåsten vinande snett framifrån.

Bakom mig står hon. Totalt obrydd i midjekort tröja och det vi idag matas med är en perfekt mejslad mage.Jag suckar. Mest åt mig själv som låtit tanken på om inte en platt mage ändå skulle göra mig lite gladare, passera mitt huvud.

Sen plötsligt står Hadiya där. Jag känner henne inte men det är vad hennes mamma kallar henne när hon försöker få knappt 7-åriga Hadiya att sluta stirra på den glättiga modellen för random klädkedja. Hadiya tittar och tittar. Och jag gissar att tusen tankar snurrar i hennes huvud när hon sätter sig på bussen och åker hem.

Varje dag utsätts den genomsnittlige svensken för 200 reklambudskap som mer eller mindre påverkar oss. Och nästan allt i reklamväg som Hadiya fortsättningsvis kommer att stöta på, kommer hon med största sannolikhet inte att kunna identifiera sig med eller relatera till. På flertalet sätt.

När Guldäggsgalan hålls ikväll på Stockholm Waterfront Congress Center är det med mångfalden i svensk reklam som fokus. Och som en del av kampanjen Vem får synas i svensk reklam? pågår just nu en fotografisk utställning om under- och överrepresentation i svensk reklam på Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm.

Utställningen bygger på en granskning av 700 slumpmässigt utvalda annonser i Sveriges tre stora dagstidningar som Sveriges kommunikationsbyråer, Komm, har gjort tillsammans med reklambyrån Volontaire.

Statistiken visar bland annat att:

• 94 procent av alla kvinnor var smala.
• 100 procent av alla familjer var kärnfamiljer.
• 87 procent av alla kvinnor var vita.
• 2 av 1 364 hade synliga funktionshinder.

Det är fördjävliga siffror. Men bilderna som pryder tunnelbanestationens väggar inger hopp och diskussionen om vem som får synas i svensk reklam och vad det får för konsekvenser, skulle kunna göra större underverk än vad vi tror. Tror jag.

Dessutom visar bilderna hur enkelt det faktiskt skulle kunna vara att få till en förändring.

”Jag ser inte personer som ser ut som jag gör i reklam. Jag har vuxit upp utan de förebilder som jag och alla andra behöver”, säger en av deltagarna i utställningen. Och det summerar väl hela problematiken med dagens likriktning ganska bra.

Och som kampanjen säger: Reklam kan skapa normer. Och krossa normer.

På Instagram - @vemsyns – kan du se hela utställningen och under hashtagen #vemsyns samlas allt fler reflektioner om under- och överrepresentationen i svensk reklam.

Vinters partner Ronny Olovsson sitter i den nationella styrelsen för Komm.