Skip to main content

Avtal som ska stimulera kollektivresande saknar effekt

Pressmeddelande   •   Apr 04, 2019 09:00 CEST

Foto: Skånetrafiken

Försöken att öka kollektivresandet genom att betala bussbolagen per påstigande passagerare har pågått under en längre tid. Många busskontrakt har sådana villkor, men nu tyder en ny omfattande forskarstudie på att de är verkningslösa.

Rapporten har författats av Andreas Vigren och projektledare Roger Pyddoke på VTI och K2, Kollektivtrafikcentrum, har titeln “The impact on bus ridership of passenger incentive contracts I Swedish public transport”.

2015 hade hälften av alla aktiva busskontrakt, förutom en produktionsinriktad del, även en del med betalning per påstigande passagerare, ett så kallat passagerarincitament. En sådan stimulansåtgärd har under de senaste åren blivit allt mer populär i svensk kollektivtrafik – med det uttalade syftet att uppmuntra operatören att införa åtgärder som ökar kollektivresandet.

Rapportens nationalekonomiska analys visar att de senaste årens ökning av resande i Skåne beror på andra orsaker. Troligtvis innebär det även att många avtal med liknande stimulansåtgärder i övriga Sverige inte heller ökar kollektivresandet.

Få stora utvärderingar har skett hittills. Därför har forskarna nu undersökt saken närmare genom att använda sig av de rikhaltiga data som finns att tillgå för passagerartrafiken i Skåne.

– Studien har fått ett högkvalitativt och omfattande datamaterial från Skånetrafiken från samtliga busslinjer. Det finns inget forskningsmaterial för avtal i kollektivtrafik hittills som kommer i närheten av detta, säger Roger Pyddoke.

Stimulansåtgärden har inte lett till något ökat resande. Det är slutsatsen i den här rapporten liksom i tidigare forskning om busstrafik under de senaste 20 åren. Det går att fundera så här i efterhand, om det var rimligt att tro att det skulle ske, menar han.

Rekommendationen var att 25 procent av den totala ersättningen för påstigande ska komma från stimulansåtgärden, men den drivkraften är inte nog, vilket även tidigare studier har antytt. För att fler ska åka kollektivt krävs bättre linjenät och turtäthet vilket också kostar mer.

– I ett parallellt projekt indikerar modellsimuleringar att det krävs betydligt större ersättning än så för att den ska ha avsedd effekt, säger Roger Pyddoke.

Istället kan myndigheterna överväga andra metoder som att införa prioriterade busskörfält och olika sätt att hämma biltrafiken. Ju större staden blir, desto fler väljer att åka kollektivt. När det redan finns många bilar blir det svårare hitta parkeringsplats, och det tar längre tid ta sig fram. Många vill helst slippa betala för parkering och stå i bilköer.

The impact on bus ridership of passenger incentive contracts in Swedish public transport

Mer information: Roger Pyddoke, forskare, roger.pyddoke@vti.se, 08-555 770 30.

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.