Skip to main content

Hur löser vi parkering i citykärnorna i framtiden?

Pressmeddelande   •   Maj 19, 2016 06:00 CEST

Få ämnen engagerar människor så mycket som parkeringsavgifter. På torsdag presenterar VTI en rapport om hur en genomtänkt parkeringsstrategi kan bidra positivt på många sätt för att skapa en tillgänglig och mer jämlik stadsmiljö. Men också hur åtgärder inom parkering påverkar de människor som idag parkerar bilen centralt i större städer.

– De grupper som är mest sårbara om det blir svårare eller dyrare att parkera inne i staden är de som har mest komplext vardagsliv samt de som bor på platser med begränsad tillgång till kollektivtrafik. Kollektivtrafikens aktörer har därför ett stort ansvar att möjliggöra kollektiva resor också för de som bor på landet, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.

Det är VTI som tillsammans med Dukaten Parkering, P-bolaget i Göteborg och Svepark (Svenska Parkeringsföreningen) som har genomfört forskningen som presenteras på Parkeringskonferensen i Linköping klockan 10.30 i dag. Parkeringsvanorna har bland annat undersökts via intervjuer i tre parkeringshus i Linköping. Syftet var att ta reda på varför de tillfrågade väljer att parkera i parkeringshusen och hur det skulle påverka dem om villkoren för central parkering skulle förändras på olika sätt.

Färre p-platser
Trenden just nu är att antalet centrala parkeringsplatser i städer blir färre. I takt med att fler bostäder och verksamheter ökar i de centrala delarna av dagens städer minskar de utrymmen som traditionellt använts till parkering. Parallellt ökar människors avstånd från hemmet till arbetet och arbetspendling med bil uppfattas av många som nödvändigt för att de ska få ihop vardagslivet. Samtidigt leder arbetspendling med bil till trängsel och avgaser i städerna. Arbetspendlarna tar utrymme för andra typer av bilister – besökare och boende som tidvis får det svårt att hitta lediga parkeringsplatser.

En genomtänkt parkeringsstrategi kan bidra till ett effektivt transportsystem, bättre tillgänglighet, renare luft samt en säker, trygg och mer jämlik stadsmiljö. Men ämnet är komplext och det finns många olika kategorier av människor som parkerar i städerna. I studien finns till exempel stöd för att bilister också kan vara hållbara resenärer vid olika tillfällen.

Skjutsande av barn påverkar
Avstånd till busshållplatsen, samt hur vägen dit ser ut, spelar roll för möjligheten att utnyttja kollektivtrafik. Skjutsning och hämtning av barn ingår, liksom olika typer av inköps- och serviceresor. I studien framgår också att det är viktigt att komma ihåg att det är yttre faktorer som arbetstider och tillgång till bostäder inom rimligt avstånd som styr individen.

Pendlarparkering en lösning
Generellt kan sägas att införande av pendlarparkering är den åtgärd som har minst negativa effekter för de olika grupperna. Med rätt information finns det stora möjligheter till att åtgärden uppfattas som positiv.

Välbetalda använder p-husen
När det gäller generella höjningar av parkeringsavgifter, zoneringar och blockeringar av långtidsparkeringar är det grupper som har liten flexibilitet i sitt vardagsliv som drabbas negativt av åtgärderna. Ett annat perspektiv på frågan är om det ändå inte är rimligt att individer som kör bil ska betala de faktiska kostnaderna för parkering. I dag får hela populationen gemensamt subventionera den parkering som enbart vissa utnyttjar, t ex vid nyproduktion av bostäder med parkering i huset.

Forskarna menar att det som de har kommit fram till i Linköping är tillämpbart i många städer i Sverige.Det finns inga enkla lösningar på frågan hur städerna blir mer tillgängliga för besökare. Många aktörer måste samarbeta för att minska konsekvenserna för arbetsplatspendlarna och det är viktigt att hitta åtgärder som uppmuntrar individen att åka kollektivt eller cykla, många deltagare i studien uppger att de är positiva till alternativa reselösningar.

Kontakt:

Malin Henriksson, forskare VTI, 013-20 41 12

Matts Skeppstedt, Dukaten, 013- 20 54 11

Bild: Katja Kircher/VTI

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera