In memoriam Anders Burman

Anders Burman död

Det är med stor sorg i hjärtat som jag måste meddela att Anders Burman är död, Anders var vid sin bortgång i sitt hem i Stockholm 84 år.

För den som känner till Anders Burman ingår han i den begränsade skara som brukar följas av uttrycket ”behöver ingen ytterligare presentation”. För alla andra kan jag kort och gott summera honom som den enskilt mest kreative skivbolagsmannen i svensk musikindustris historia.

Anders grundade 1949 skivbolaget Metronome ihop med sin vapendragare Börje Ekberg. Båda var dedikerade jazzentusiaster, Anders var dessutom en skicklig trummis. Efter en inledning med i första hand jazzutgivningar – inklusive namn som Alice Babs, Arne Domnérus och Lars Gullin – blev Metronome på 1950-talet en källa för svensk schlager – med artister som Siw Malmkvist, Owe Thörnqvist, Anna-Lena Löfgren och Ann-Louise Hansson.

Redan då hade Anders visat att var ett unikum såväl som talangscout som producent. Men det kanske största avtrycket gjorde han från 1960-talet. Då regisserade han inspelningar med artister som Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström, Pugh Rogefeldt, Svante Thuresson och Lill Lindfors som än i dag är stilbildande i sina respektive genrer. Legenden säger att respekten för Anders var så stor att artister som ABBA, Ulf Lundell och Tomas Ledin inte tordes ge honom sina första demoinspelningar och att Magnus Uggla och Per Gessle fick nobben. En del av dessa legender är troligen sanna.

”Det viktiga var alltid att det skulle bli något särskilt” var det motto han jobbade efter, och särskilt blev det.

Än i dag ligger Anders trygga skugga över aktiviteten på det svenska Warner Music-kontoret. Warner köpte Metronome 1983, Anders lämnade därmed den dagliga verksamheten på bolaget. Men han spelade indirekt roller i åtskilligt av Warners svenska artistverksamhet ända fram till slutet.

Det var som att han för evigt placerat i huset en vision om personliga artister med långa karriärer och starka album. Jag har åtskilliga gånger hört referenser till Anders när vi gett ut album med nutida Warner-artister som Laleh, Olle Ljungström och Pernilla Andersson.

Jag vet att åtskilliga i och omkring den svenska musikbranschen känner stor saknad i dag. Men också enorm respekt för allt som Anders gav oss. Jag delar djupt både dessa känslor och hoppas ödmjukt att vi på Warner/Metronome även framöver ska fortsätta verka i Anders anda.

För den som vill veta mer om Anders liv och gärning rekommenderas Håkan Lahgers och Lars Ermalms bok ”De legendariska åren” (Premium Publishing).

Jonas O. Siljemark

VD Warner Music Sweden