Skip to main content

Det finns inget patent på varumärket

Nyhet   •   Dec 18, 2015 09:44 CET

”Jag har patent på mitt varumärke”. Detta är en inte helt ovanlig missuppfattning som vi hör då och då. Likaså finns det hos vissa en felaktig uppfattning att användning av ett firmanamn eller varumärke kräver skydd. Genom att känna till reglerna kan du undvika onödigt arbete och spara tid.

Vad är ett varumärke?
Ett varumärke är ett kännetecken för en vara (eller tjänst) som anger ett visst ursprung. Det kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen har s.k. särskiljningsförmåga. Med ”särskiljningsförmåga” avses, något förenklat, att kännetecknet ska kunna särskilja innehavarens varor eller tjänster från andra företags sådana.

Ensamrätt till ditt varumärke kan du få genom antingen inarbetning eller ansökan om registrering. Varumärkesskydd genom registrering förutsätter en ansökan till Patent- och Registreringsverket, som administrerar varumärken i Sverige, eller motsvarande varumärkesmyndighet i utlandet (exempelvis inom EU: OHIM). Inarbetning, som förutsätter omfattande användning, är förenat med osäkerhet och ofta svårt och kostsamt att bevisa. Av dessa skäl rekommenderas registrering. Rätten till ett varumärke innebär att ingen annan har rätt att använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring. Skyddet ger en rätt att förhindra någon annans användning av liknande varumärken för de varor eller tjänster som skyddas av varumärket.

Varumärken kan i regel fritt överlåtas, helt eller delvis (genom licens). I princip kan överlåtelser ske formlöst, dvs. utan krav på skriftlighet, även om skriftlighet av flera skäl är att föredra.

Firmanamn ger också känneteckensskydd
Även utan varumärkesskydd har företag ett känneteckensskydd genom sina firmanamn, vilka utgör en identifikationsfaktor för deras verksamheter. I likhet med varumärken uppkommer firmaskydd antingen genom ansökan om registrering (till Bolagsverket) eller inarbetning samt förutsätter särskiljningsförmåga. Kravet på särskiljningsförmåga är dock generellt sett lägre jämfört med motsvarande krav inom varumärkesrätten. Därmed blir många gånger inte heller skyddet för firmanamn lika starkt.

Firmarätten ger innehavaren ensamrätt till användning av firmanamn inom det verksamhetsområde som finns angivet i bolagsordningen. En skillnad mot varumärken är att firmor som utgångspunkt endast kan överlåtas tillsammans med rörelsen den avser. Som förmögenhetsobjekt är följaktligen en firma i detta avseende mer begränsad.

Lagarna som styr varumärken och firmor innehåller vidare ett korsvist skydd mot otillåten användning eller registrering. Ett äldre varumärke kan därigenom hindra användning eller registreringsförsök av en senare firma som faller inom varumärkets skyddsområde, och vice versa.

En vanlig missuppfattning är att registrering av varor eller firmor skulle vara ett krav för att kunna använda dessa. Så är inte fallet, utan som framgår ovan medför förekomsten av detta en ensamrätt, dvs. att förhindra andras användning inom skyddsområdet för kännetecknet.

Domännamn kan stoppas av varumärkes- och firmaskydd
Helt frikopplade från varumärken och firmor är domännamnen, som lever ett parallellt liv vid sidan av de båda förstnämnda. Domännamn registreras vid någon av de registrarer som administrerar internetdomäner. I vissa fall kan firmor och varumärken förhindra användning eller registrering av liknande domännamn. Det är också möjligt för varumärkes- eller firmainnehavare att, under vissa givna förhållanden, få ett domännamn överfört till sig. Däremot kan ett domännamn aldrig motsatsvis hindra registreringen eller användningen av firmor eller varumärken.

Att söka patent (som rätteligen avser att skydda ensamrätten till en uppfinning) på ett varumärke går sammanfattningsvis inte, men genom att säkra sitt varumärke, firma- eller domännamn går det att skydda sig mot andras användning av liknande kännetecken. Innan användning eller registrering sker bör man överväga att göra en granskning av befintliga kännetecken. Detta för att undvika i vart fall uppenbara registreringshinder och fånga upp eventuella problem som begränsa möjligheten att använda det önskade kännetecknet framöver.

För mer information
Erik Ullberg, advokat, Wistrand Advokatbyrå
E-post: erik.ullberg@wistrand.se
Tel: +46 31-771 21 76