Skip to main content

Finansiering och miljöfrågor för energi- och råvarumarknader

Nyhet   •   Okt 03, 2016 10:20 CEST

De pressade priserna på energi- och råvarumarknaderna innebär stora utmaningar. Det finns mycket att beakta: olika intressenter, komplicerade regelverk och företagens ansvar. Rätt analys och vägval är en nyckel till framgång. Wistrands finans- och miljöspecialister redogör för viktiga aspekter nedan.

1. Ansvarsgenombrott inom miljörätten?
Mark- och miljööverdomstolen konstaterade i ett uppmärksammat avgörande från juni 2013 att det inte finns någon generell bestämmelse på miljörättens område om ansvarsgenombrott som innebär att aktieägare personligen görs ansvariga för bolagets förpliktelser trots att de inte överträtt någon regel eller brustit i sina förpliktelser mot bolaget.

I avgörandet gjordes dock moderbolaget solidariskt ansvarigt med dotterbolaget för efterbehandlingsåtgärder utifrån definitionen av ”verksamhetsutövare”. Moderbolaget, som genom koncernbidrag möjliggjort dotterbolagets fortsatta verksamhet under viss tid, ansågs haft ett avgörande inflytande på dotterbolagets verksamhet som bidragit till föroreningarna. Vikt lades också vid att moderbolaget haft rättslig och faktisk möjlighet att påverka verksamheten genom sin starka ställning som ensam aktieägare och koncernbidragsgivare. Moderbolaget betraktades som verksamhetsutövare vid sidan av dotterbolaget.

I en finansierings- och omstruktureringssituation finns det därför anledning att ta reda på om miljöpåverkande verksamhet bedrivs i underkapitaliserade dotterbolag. Detta för att även moderbolaget i vissa speciella fall kan komma att betraktas som verksamhetsutövare.

2. Miljötillstånd kan förfalla
Miljötillstånd förfaller om tillståndshavaren inte iakttar de bestämmelser som har meddelats i tillståndet om den tid inom vilken igångsättning ska ha skett. Sådan meddelad tid kan under vissa förhållanden förlängas.

Mark- och miljööverdomstolen har i ett avgörande från maj i år ansett att konjunkturförändringar visserligen försvårar för verksamhetsutövaren att bedöma de ekonomiska riskerna med projektet. Förändrad konjunktur och att ytterligare analyser av verksamhetens lönsamhet behöver göras utgör enligt domstolen dock inte skäl för att förlänga beslutad igångsättningstid. Detta får i stället inrymmas i de företagsekonomiska risker som normalt är förknippade med ett projekt.

Risken att ett meddelat miljötillstånd kan komma att förfalla om en beslutad igångsättningstid inte kan förlängas - och vilka skäl som kan finnas för en förlängning - kan således kräva olika överväganden i en finansierings- och omstruktureringssituation.

3. Flera möjliga rekonstruktionsåtgärderAktörer som verkar under tillsyn, som följer komplicerade regelverk och hamnar i eller nära ekonomisk kris, bör ta reda på vilket rekonstruktionsverktyg som är lämpligast. Det kan röra sig om finansiell rekonstruktion, företagsrekonstruktion eller konkurs. För att ta beslutet behövs en analys där man förutom verktygens olika fördelar tittar på vilka delar av verksamheten som är sunda och hur långt krisen har utvecklats. Andra aspekter är hur verksamheten påverkas av olika intressenters (aktieägare, leverantörer, anställda, kunder m.fl.) inställning till företaget och olika åtgärder.

En finansiell rekonstruktion är en omstrukturering vid ekonomisk kris. Den sker utan att ett formellt förfarande används och alternativet företagsrekonstruktion eller konkurs påverkar förhandlingsläget. Omstruktureringen är inte publik och det är huvudsakligen endast de aktörer som finansierat verksamheten som är del i lösningen och omstruktureringen.

Inom EU finns det så kallade pre-insolvencyförfaranden som underlättar den här typen av förhandlingar och vore till fördel även i Sverige. De ger ett skydd mot rättsliga åtgärder och tid, något som kan vara nödvändig då en enskild aktör inte arbetar mot samma mål som majoriteten av företagets intressenter.

4. Miljörätt och obeståndsrätt kan bli komplext
Om det går så långt att ett företag går i konkurs uppkommer för miljöpåverkande verksamhet inte sällan frågor om miljöansvar. Vår erfarenhet är att myndigheter då ofta blandar begreppen ”bolaget i konkurs”, dvs. det bolag som gått i konkurs, och ”bolagets konkursbo”, dvs. det konkursbo som förvaltas av konkursförvaltare. Vi kan också konstatera att den miljörättsliga prövning som görs av ett konkursbos miljöansvar så gott som alltid saknar koppling till obeståndsrätten och frågan om vilka medel som ska bekosta ett visst ansvar.

I en finansierings- och omstruktureringssituation finns det all anledning att vara uppmärksam på att en konkurssituation för bolag som bedrivit miljöpåverkande verksamhet kommer att ge upphov till ett flertal komplexa frågeställningar.


Tove Andersson, delägare verksam vid Wistrands miljö- och energiavdelning.

Niklas Körling, delägare verksam vid Wistrands bank-, finans- och rekonstruktionsavdelning.