Ystad i en egen division

Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som flyttat in och flyttat ut.
Tomelilla och Sjöbo kommuners främsta lockelser som boendeort är i vardagslivet och i en bättre boendemiljö jämfört med tidigare ort. I Simrishamns och Ystads kommuner lockar närheten till havet och stranden tillsammans med en höjd livskvalitet. I alla fyra kommunerna söker man sig till en lugnare tillvaro.

Ystads kommun får klart bäst totalbetyg som boendekommun av de fyra kommunerna. Flertalet som flyttar till Ystad har gjort ett aktivt val, kommunen har en hög attraktivitet för barnfamiljer och de utflyttade har en fortsatt positiv bild av kommunen. Simrishamns kommun, får näst högst totalbetyg där bra och mindre bra betyg blandas, kommunen är särskilt attraktivt bland äldre/pensionärer och uppväxtmiljön för barn upplevs som ok. Sjöbo och Tomelilla kommuner ligger på ungefär samma nivå och de inflyttade upplever inte att man gjort ett ”uppköp” genom att flytta till kommunen. Däremot upplever barnfamiljer att de fått bättre barnomsorg i dessa två kommuner än på sina tidigare boendeorter.

Om undersökningen
Under vintern har en attitydundersökning gjorts i Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Syftet har varit att ta reda på vad de som flyttat in i kommunerna tycker om sin nya bostadsort och vad de som låtit flyttlasset gå ur kommunen hade för upplevelse av kommunen man flyttade från.

Under onsdagen och torsdagen (28-29/3) presenterades undersökningen för politiker och tjänstemän i de fyra sydostskånska kommunerna.

Undersökningen är genomförd per kommun och det är analysföretaget Graffman med hjälp av undersökningsföretaget Nordanalys som stått för arbetet med att ta reda på attityderna. Så här presenterar de slutsatserna:

Simrishamn

Sammanfattning

• Simrishamn kommun får både bra och mindre bra betyg av sina nyinflyttade.
• Hav&strand, natur, lugn&ro, ren miljö och attraktiv boendemiljö är de starkaste generella argumenten för att flytta till Simrishamn.
• Simrishamn värderas som särskilt attraktivt bland äldre/pensionärer.
• Skola, barnomsorg, uppväxtmiljö för barn OK, men inte utmärkande plusfaktor jämfört med övriga 3 kommuner.
• Simrishamn får näst högst totalbetyg av de 4 kommunerna, 4,9 på en 6-gradig skala.
• De nyinflyttade uppvisar en relativt hög vilja att rekommendera Simrishamn kommun till vänner/bekanta.
• Studier, arbetsmarknad, kommunikationer förutom relationer (ändrade familjeförhållande, komma närmare släkt/anhöriga, ny partner/kärlek) är viktiga orsaker för att flytta från Simrishamn.
• Områden som upplevs som tydliga svagheter bland boende i Simrishamn är.
• arbetsmarknad, företagsklimat
• kommunikationer
• nöje, (kultur), fritidsaktiviteter
• kommersiell service
• Dessa svagare faktorer bidrar till ett sammantaget lite lägre värde för ”optimism och framtidsanda”.
• Man kan se en tydligt polariserad bild av kommunen – den mycket positiva fritidsidyllen kontra den funktionella vardagskommunen som inte upplevs fullt lika positivt.

Slutsatser och rekommendationer

• Simrishamns kommun har ett starkt och positivt laddat varumärke, men i en smal målgrupp.
• I nuläget är det främst en målgrupp som är äldre och söker en attraktiv pensionärsmiljö, med förhållandevis låg sysselsättningsgrad och hög medelålder på de inflyttade.
• Ett strategiskt ställningstagande är att välja vilken typ av boendekommun man vill vara, och vilka målgrupper man vill attrahera.
• Främsta fokusområden när det gäller utvecklingsinsatser ligger främst inom områden som relaterar till det ”funktionella vardagslivet”.

Sjöbo

Sammanfattning

• Byte av boendeform är en central faktor för inflyttade. Eget boende till lägre priser än på gamla boendeorten.
• Man har tydliga förhoppningar om en lugnare tillvaro närmare naturen.
• Utbildningsnivån är lägre bland de inflyttade jämfört med övriga 3 kommuner, men Sjöbos inflyttade uppvisar en högre andel sysselsatta och lägre andel ålderspensionärer. Andelen barnfamiljer är högre och de inflyttade är påtagligt yngre än i övriga kommuner.
• Inflyttade upplever barnomsorg, skola och äldreomsorg som något förbättrat efter flytten till Sjöbo, men inte riktigt på samma nivå som övriga kommuner.
• De främsta drivkrafterna för de inflyttade upplevs som tydligt förbättrade, men med undantag för lägre boendekostnader, inte i lika hög grad som för övriga kommuner.
• Utflyttade är generellt sett mer något mer nöjda efter flytten jämfört med de inflyttade. Allra tydligast är skillnaderna när det gäller utbud av kultur & nöje, fritidsaktiviteter, kommunikationer och socialt umgänge.
• Att komma närmare skog/natur är dock en tydlig plusfaktor för inflyttade!
• Andra faktorer som står sig väl jämfört med övriga kommuner är bra möjligheter för rekreation/friluftsliv, aktivt idrotts-/ föreningsliv och kommersiell service.
• Arbetsmarknad och företagsklimat får låga betyg, men inte sämre än för övriga kommuner, dvs. ett generellt problem för alla.
• Helhetsbetyget för Sjöbo kommun är 4,5 på en 6-gradig skala (0,3 lägre än genomsnittet för de övriga 3 kommuner) och på samma nivå som man värderade den kommun man flyttade ifrån, dvs. inget sammantaget ”uppköp”.
• De inflyttade har något högre förtroende för den kommunala organisationen och politikerna i Sjöbo jämfört med övriga kommuner i undersökningen.
• Nyinflyttade till Sjöbo kommun visar lägre vilja att rekommendera Sjöbo kommun till vänner och bekanta än i övriga kommuner sammantaget.
• En högre andel jämfört med övriga kommuner tror inte att de kommer att bo kvar i Sjöbo om 5 år

Slutsatser och rekommendationer

• Den delvis annorlunda demografin (hög andel barnfamiljer och förhållandevis hög sysslesättningsgrad) är en tydlig möjlighet för utveckling.
• ”Livet på landet” till rimliga kostnad jämfört med Skånes storstäder en möjlig position att ta för Sjöbo kommun.
• En viktig utmaning är dock att stärka ”basservicen” – ett fungerande vardagsliv. I nuläget blir Sjöbo en ”genomgångskommun” för många med korta boendetider i kommunen.
• Man bör sträva efter att hitta en ersättande profilbärare för att ”tvätta” det gamla varumärket, som delvis är belastat av historien.

Tomelilla
Sammanfattning

• Inga påtagligt tydliga drivkrafter vare sig för in- eller utflyttade i Tomelilla kommun
• Störst generell betydelse för de som flyttar in har boendemiljö, boendestandard/byte av boende, kommunikationer, skog&natur.
• Inflyttade visar lägre utbildningsnivå i en jämförelse med övriga kommuner. Arbetssökande är överrepresenterade, ålderspensionärer underrepresenterade bland inflyttade i samma jämförelse.
• Boendemiljö, uppväxtmiljö för barn, barnomsorg, bostad/boendestandard är områden som upplevs som tydligt förbättrade bland inflyttade när de jämför med den ort de flyttade ifrån, men inget av dessa områden är utmärkande i jämförelse med övriga 3 kommuner
• Kommunikationer är det område som får bäst ”förändringsbetyg” av de inflyttade jämfört med övriga 3 kommuner, men den upplevda genomsnittliga förbättringen ligger bara strax över 3 på en 5-gradig skala.
• Utflyttade ger tydligt högre ”förändringsbetyg” avseende kommunikationer.
• Arbetsmarknad och företagsklimat tydliga problemområden som lyfts upp som svagheter av respondenterna.
• Barnomsorg, skola och äldreomsorg värderas något lägre jämfört med övriga 3 kommuner
• Helhetsbetyget för Tomelilla kommun är 4,4 på en sexgradig skala (0,4 lägre än genomsnittet för övriga 3 kommuner). Helhetsbetyget är på samma nivå som man värderade den kommun man flyttade ifrån.  De inflyttade upplever alltså inget ”uppköp” efter flytten till Tomelilla.
• Lägre vilja att rekommendera Tomelilla som boendekommun till vänner och bekanta än i övriga tre kommuner.
• En större andel av de inflyttade tror inte heller att de kommer att bo kvar om 5 år än i någon av de andra tre kommunerna.

 Slutsatser och rekommendationer

• Kommunen saknar en tydlig profilbärare, och har ett otydligt varumärke även för de inflyttade. Att tydligöra kommunens profil och varumärke bör vara en viktig fråga för ökar attraktionskraft och en position i medvetandet hos potentiella inflyttare.
• I ett sådant arbete tror vi att kommunen behöver tänka lite utanför ramarna, och visa sina styrkor och sina kontraster jämfört med omkringliggande kommuner.
• En sådan process kräver också ett antal strategiska beslut runt vilka fördelar och styrkor man vill lyfta fram, och vilka målgrupper man vill attrahera till kommunen – boende, besökare och företagsetableringar.
• Tomelilla har möjligheten att utnyttja dragkraften i varumärket Österlen, och positionera sig som ett Österlen som är möjligt för fler att bo i, med lägre boendekostnader.

 Ystad

Sammanfattning

• Ystads kommun får klart bäst totalbetyg som boendekommun av de fyra kommunerna av respondenterna.
• Merparten av de inflyttade har sökt sig till Ystad i ett aktivt val, och de som flyttar ut har mycket positiva bilder av kommunen. Flytten har inte skett för att komma bort från Ystad.
• ”Hav & strand ”och ”attraktiv boendemiljö” är de starkaste generella argumenten för inflyttning.
• Hög attraktivitet för barnfamiljer. Uppväxtmiljö, barnomsorg och skola tydliga plusfaktorer.
• Attraktivt för pensionärer. Lugnt, tryggt, bra boende och äldreomsorg är denna målgrupps plusfaktorer.
• Hög vilja att rekommendera Ystads kommun som boendekommun av de inflyttade.
• De viktigaste faktorerna för att lämna Ystad är ”studier”, ”arbetsmarknad” och personliga relationer (”komma närmare anhöriga” och ”ny partner”).
• Enkätsvaren visar också att kommunen står för framåtanda, framtidstro och utvecklingsorientering för respondenterna.
• De områden som inte är lika konkurrenskraftiga, och där en utvecklingspotential finns, är: ”arbetsmarknad”, ”kommunikationer” och ”nöje, kultur, fritidsaktiviteter”

 Slutsatser och rekommendationer

• Utifrån undersökningsresultatet är Ystad i en egen ”division” jämfört med de övriga kommunerna som deltagit i undersökningen. Sannolikt bör Ystad se sig som en del i en större region, och hitta fler jämförelseorter.
• Potentialen finns för att ha ambitionen att positionera kommunen som sydöstra Skånes naturliga center.
• Främsta utvecklingsområdena är arbetsmarknad/företagande och stadsutbud. För en ny position är det framförallt stadskänslan och stadsutbudet som är centralt.
• Företagsetableringar bör sannolikt vara en kombination av att hitta en bransch eller kluster som skulle kunna nyttja Ystads förutsättningar på ett kreativt sätt, kombinerat med livsstilsetableringar av kreativa och distansoberoende företag där företagaren tar med sig företaget till en önskad livsmiljö.

Frågor från media besvaras av:

• Simrishamn: Jan-Erik Zandersson, informationsansvarig, 0709-81 91 06
• Sjöbo: Monica Strömbeck, utvecklingsstrateg, 070 – 373 75 06
• Tomelilla: Ann Ekvall, kommunikationsansvarig, 0417-182 30
• Ystad: Itta Johnson, marknadsstrateg, 0709-47 72 96

2012-03-29