Media no image

Ingen saklig grund till att inte förlänga vårdavtalet med Vidarkliniken

Nyheter   •   Mar 01, 2017 16:07 CET

Det saknas saklig grund för Stockholms Läns Landstings (SLL) beslut att inte förlänga det viktigaste vårdavtalet med Vidarkliniken. Det menar samhällsanalytikern och tidigare riksdagsledamoten Pär Granstedt i en debattartikel i Länstidningen Södertälje.

Han konstaterar att forskning och utvärderingar visar mycket goda resultat av behandlingen på Vidarkliniken samt mycket hög patientnöjdhet, och menar att det är en succéberättelse om det fria vårdvalets betydelse.

De brister som SLL anför som skäl till att inte förlänga vårdavtalet påstås grunda sig på en utvärdering gjord av konsultbolaget Helseplan. Men tittar man närmare på rapporten stämmer inte bilden av dessa påstådda brister. Att det skulle finnas allvarliga brister i journalföringen bygger enligt Pär Granstedt på fakta som idag inte längre är relevanta.

Inte heller stämmer Hälso- och sjukvårdsförvaltningens påstående att ”traditionell skolmedicin inte utgör grunden för rehabilitering och behandling på Vidarkliniken”. Helseplan, som inte ens har besökt Vidarkliniken, uttrycker i sin rapport snarare att man inte har underlag att bedöma den frågan. Däremot har Ernst & Young gjort en utvärdering på plats hos Vidarkliniken och konstaterar där att skolmedicinen ligger som grund och kompletteras med antroposofiskt inriktad vård i samråd med akutsjukvården.

Pär Granstedt menar att SLL bör utvärdera hur journalföringen fungerar idag och komplettera med en djupare granskning av vårdinnehållet, samt ta del av tillgängliga studier om vårdresultat och patientnöjdhet. Han tycker det är anmärkningsvärt att landstinget inte lyssnat på patienterna.

Pär Granstedt skriver också att det är avgörande om den politiska viljan finns. Alliansen har gått till val på det fria vårdvalet, och det har också innefattat tillgång till integrativ vård och behandling. Uttalanden tyder på att vissa allianspolitiker vill överge den linjen. Nu måste politikerna, från alla partier, ta sitt ansvar och ge besked.

Läs hela debattartikeln här.

Det saknas saklig grund för Stockholms Läns Landstings (SLL) beslut att inte förlänga det viktigaste vårdavtalet med Vidarkliniken. Det menar samhällsanalytikern och tidigare riksdagsledamoten Pär Granstedt i en debattartikel i Länstidningen Södertälje.

Läs vidare »
Media no image

Livsmedelsstrategin missar de stora miljömålen

Nyheter   •   Mar 01, 2017 15:53 CET

I regeringens nya livsmedelsstrategi kör man vidare och gasar på enligt den gamla vanliga konventionella modellen och missar därmed viktiga miljömål. Handlingsplanen saknar dessutom de åtgärder som krävs för att nå de eko-mål som trots allt finns med i samma plan. I en debattartikel i Göteborgs-Posten förs den här kritiken fram av Artur Granstedt, som är docent i ekologiskt lantbruk och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Han pekar bland annat på att vi behöver minska matens klimatpåverkan med cirka 80-90 procent för att nå klimatmålen, men att regeringens handlingsplan i praktiken inte innehåller någon minskning. Cirka 55 procent av matens klimatpåverkan kan vi, enligt Artur Granstedt, få bort genom ett jordbruk som baseras på kretslopp av lokala, förnyelsebara resurser. Kretsloppet är också mycket viktigt för att rädda Östersjön. Ytterligare en stor minskning av klimatpåverkan får vi genom att konsumera mindre kött. Men varken kretsloppsjordbruk eller minskad köttkonsumtion nämns med ett ord i handlingsplanen. Däremot talar man om ökad köttproduktion.

I dagens svenska lantbruk har kretsloppen av växtnäringsämnen via stallgödsel brutits genom att växtodling och djurhållning har separerats i allt större, specialiserade och geografiskt åtskilda gårdar. Artur Granstedt menar att en effektiv åtgärd för att få mer kretslopp vore att återinföra den skatt på konstgödsel som vi haft tidigare. Han vill också se ökade krav på kretslopp, markvårdande växtföljder och vallodling för att få kalla ett jordbruk ekologiskt.

När det gäller målet att öka den ekologiska produktionen menar Artur Granstedt också att det inte räcker med att konsumenterna och det offentliga efterfrågar mer, vilket regeringen tycks tro. Det behövs också en rad åtgärder som hjälper jordbrukarna att ställa om till ekologiskt samt även satsningar på utbildning och forskning. 

Läs hela artikeln här.

I regeringens nya livsmedelsstrategi kör man vidare och gasar på enligt den gamla vanliga konventionella modellen och missar därmed viktiga miljömål. Handlingsplanen saknar dessutom de åtgärder som krävs för att nå de eko-mål som trots allt finns med i samma plan.

Läs vidare »
Media no image

Politiker blundar för matens klimatpåverkan

Nyheter   •   Okt 07, 2016 10:31 CEST

Det finns en utbredd politisk förnekelse kring matens stora klimatpåverkan och vad som faktiskt behöver göras inom matsektorn för att nå klimatmålen. Detta märks bland annat i regeringens senaste förslag och i utredningar. Det menar docent Artur Granstedt i en debattartikel i Göteborgsposten.

Han pekar på att regeringen nyligen lanserade vad man kallade en ”historisk klimat- och miljöbudget”, men att där inte finns ett ord om jordbruket och maten. I regeringsförklaringen nämns ordet klimat 21 gånger, medan jordbruket knappt nämns alls.

I samband med klimatkonferensen i Paris förra året skrev landsbygdsminister Sven-Erik Bucht under Frankrikes s.k. fyrapromille-initiativ. Det handlar om att verka för jordbruksmetoder som ökar mullhalten i odlingsmarkerna och därmed kolhalten med 4 promille per år, vilket skulle uppväga hela den globala ökningen av klimatbelastningen från koldioxid. Men enligt Granstedt har det sedan dess inte vidtagits några svenska åtgärder i den riktningen. Det han menar behövs här är en stor omställning till ekologiska kretsloppsjordbruk. Att öka kolhalten i odlingsmarker är enligt fleråriga försök fullt realistiskt.

Artur Granstedt skriver att maten står för mellan 25 och 50 procent av klimatpåverkan, beroende på vad man väljer att inkludera i beräkningen. För svensk del rör det sig om 40 procent om man utöver jordbruket räknar in den avskogning i andra delar i världen som vår nuvarande matkonsumtion och matproduktion orsakar, samt livsmedelsförädlingen och transporterna. Den höga andelen beror, enligt Granstedt, till största del på hur maten produceras och vad vi äter. Att politiskt inte ta upp matens stora klimatpåverkan anser han är detsamma som att säga att man inte klarar av klimatmålen som man har skrivit under i Paris.

Artur Granstedt efterlyser politiska styrmedel både för att ändra konsumtionen och att ställa om jordbruket. Ett exempel på skatteinstrument som bör användas är att återinföra en direkt och tillräckligt hög skatt på konstgödsel.

Läs hela debattartikeln här.

På Ytterjärna Forum kan du också läsa en längre och mer utförlig intervjuartikel kring detta med Artur Granstedt.

Det finns en utbredd politisk förnekelse kring matens stora klimatpåverkan och vad som faktiskt behöver göras inom matsektorn för att nå klimatmålen. Detta märks bland annat i regeringens senaste förslag och i utredningar. Det menar docent Artur Granstedt i en debattartikel i Göteborgsposten.

Läs vidare »
Media no image

Fler åtgärder behövs mot systemfelen bakom mjölkkrisen

Nyheter   •   Aug 31, 2016 14:01 CEST

Nu krävs politiska åtgärder och styrmedel för att stoppa mjölkkrisen och de ohållbara systemfel som är med och skapar problemet. Det skriver fyra experter och forskare i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Bakgrunden är att allt fler mjölkbönder tvingas lägga ner därför att de inte får tillräckligt betalt. Enligt artikelförfattarna försvinner fem mjölkgårdar per vecka i Sverige och med dagens jordbrukspolitik i EU och i Sverige är det främst den ekologiskt hållbara mjölkproduktionen som slås ut först.

Mjölkkrisen brukar förklaras med enkla marknadstermer, som överproduktion pga slopade EU-kvoter etc. Men i artikeln pekar man på att detta bara är en mindre och kortsiktig del av förklaringen. Ett bakomliggande mer grundläggande systemfel finns i uppdelningen mellan allt större spannmålsgårdar och allt intensivare djurgårdar som är geografiskt åtskilda. Det här förhindrar effektiva kretslopp av växtnäring och bidrar till en situation där allt färre gårdar men med fler djur pressas allt hårdare att producera allt mer per ko. Detta till priset av minskad djurvälfärd och ökande belastning på miljön i form av klimatpåverkan och övergödning. Satsningar på att stoppa övergödningen och kemikaliebelastningen på Östersjön har enligt EU-revisionen misslyckats och enligt författarna till debattartikeln beror det på att man inriktar sig på symtomen och inte åtgärdar systemfelen i jordbruket.

Artikelförfattarna menar att man i jordbruket kan välja en annan väg som bygger på naturliga, ekologiska kretslopp och god djurhållning, och där antalet djur är anpassat till den egna produktionen av foder. Det är ett väl beprövat produktionssätt som det finns en växande konsumentmarknad för. Det kan ge mjölkboden mer betalt och motverka överproduktion av mjölk.

I artikeln pekar man på flera åtgärder som nu krävs, inte minst från politiken. Bland annat miljöskatter, skydd för den lokala självförsörjande produktionen, eko-prioritering i offentliga upphandlingar, bättre riktat stöd i EU och enskilda länder, stöd till bönder för omställning, skärpta eko-regler och minskad köttkonsumtion. Det menar man skulle lägga grunden för ett hållbart jordbruk och motverka viktiga bakomliggande faktorer som lett till dagens mjölkkris.

Läs hela debattartikeln här.

Nu krävs politiska åtgärder och styrmedel för att stoppa mjölkkrisen och de ohållbara systemfel som är med och skapar problemet. Det skriver fyra experter och forskare i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Läs vidare »
Media no image

Myter och lögner tillåts överskugga goda resultat

Nyheter   •   Aug 16, 2016 12:50 CEST

Myter och lögner om verksamheten på Vidarkliniken ligger till grund för påhopp från ett antal återkommande debattörer, nu senast i ett inlägg av Lina Nordquist och Janine Bichara i Uppsala Nya Tidning. I en replik i samma tidning undrar nu företrädare för Vidarkliniken hur det i Sverige är möjligt med denna systematiska förföljelse av en vårdverksamhet som gör så stor nytta för patienterna.

De pekar bland annat på att Vidarkliniken sedan 30 år tillbaka är uppskattad av patienter och remitterande läkare och att man i utvärderingar år efter år genomgående får bättre betyg än landstingsvården får. På Vidarkliniken lägger skolmedicinskt utbildade läkare, med vidareutbildning inom antroposofisk medicin, upp individuella vårdprogram för patienterna, i samråd med remitterande läkare från landsting. Det handlar ofta om patienter som har behov av rehabilitering efter tuffa cancerbehandlingar, lider av kronisk smärta eller har en stressproblematik. Många av patienterna har vården gett upp, men på Vidarkliniken får de allra flesta nya möjligheter till bättre hälsa och livskvalitet.

Artikelförfattarna från Vidarkliniken pekar i sin replik på en rad felaktigheter som vissa debattörer brukar sprida. Bland annat är det ren lögn att hävda att vetenskapligt stöd saknas.

Den antroposofiska vården vid Vidarkliniken är integrativ. Det innebär att den fullt ut bygger på skolmedicinen, men kombinerar gängse läkemedel och behandlingar med naturläkemedel och andra stödjande behandlingar, som är till för att stärka patientens egna friskfaktorer. Det är en vårdform som i bland annat Tyskland och Schweiz ingår som naturlig del i det offentliga sjukvårdssystemet. Forskning i Sverige visar på anmärkningsvärt goda resultat jämfört med konventionella behandlingar, vilket borde intressera beslutsfattare, menar artikelförfattarna. Inte minst i ljuset av att hälso- och sjukvårdens kostnader för läkemedelsskador i dag börjar uppgå till astronomiska belopp.

Läs hela repliken här.

Myter och lögner om verksamheten på Vidarkliniken ligger till grund för påhopp från ett antal återkommande debattörer, nu senast i ett inlägg av Lina Nordquist och Janine Bichara i Uppsala Nya Tidning. I en replik i samma tidning undrar nu företrädare för Vidarkliniken hur det i Sverige är möjligt med denna systematiska förföljelse av en vårdverksamhet som gör så stor nytta för patienterna.

Läs vidare »
Media no image

Det är ekologiska kretsloppsjordbruk vi bör satsa på

Nyheter   •   Jul 19, 2016 13:43 CEST

Det är fel att, som Torbjörn Fagerström och Jens Sundström i DN Debatt 17/7, dra den generella slutsatsen att ekologisk odling inte är bättre för miljön och att vi inte ska satsa på detta. I en replik i DN menar Artur Granstedt, docent i ekologisk odling, att vi istället ska fortsätta satsa på ekologiskt och även skärpa kraven så att man säkerställer fungerande kretslopp. Det är avgörande för att klara vår tids ödesfrågor: hotet mot den biologiska mångfalden, övergödningen av våra hav och den globala uppvärmningen.

Artur Granstedt börjar med att påpeka att den rapport från Livsmedelsverket som Fagerström och Sundström hänvisar till inte gör någon systemutvärdering och inte heller en helhetsvärdering av verkligt miljövänlig och resurshushållande ekologisk odling. Rapporten kan alltså inte utgöra någon vetenskaplig grund för den typ av generella slutsatser som framförs i DN Debatt.

Artur Granstedt skriver att det inte finns något svart och vitt beträffande konventionell odling, men att den är en del av ett produktionssystem som bland annat ger stora förluster av växtnäringsämnen. Här finns ett förödande systemfel i jordbruket som fortsätter så länge vi inte skapar en balans mellan växtodling och djurhållning så att näringen går i kretslopp i stället för att övergöda haven.

Artur Granstedt skriver också att det idag tyvärr finns ekologisk odling som väl uppfyller EU:s regelsystem men som inte är ekologisk i sann bemärkelse. Vallodling, med gräs och baljväxtvallar, är nödvändiga delar i mångsidiga växtföljder i ett uthålligt ekologiskt jordbruk. Det binder både kol och kväve i marken och minskar klimatbelastningen, utöver att man inte förbrukar fossil energi för framställning av gödningsämnen på industriell väg.

Ska vi både stoppa spridningen av pesticider i miljön och stoppa övergödningen måste vi också bedriva det vi kallar för ekologiskt kretsloppsjordbruk utan bekämpningsmedel och samtidigt anpassa vår konsumtion och djurhållning till den egna foderförsörjningen, menar Artur Granstedt.

Läs hela repliken här.

Det är fel att, som Torbjörn Fagerström och Jens Sundström i DN Debatt 17/7, dra den generella slutsatsen att ekologisk odling inte är bättre för miljön och att vi inte ska satsa på detta. I en replik i DN menar Artur Granstedt, docent i ekologisk odling, att vi istället ska fortsätt satsa på ekologiskt och även skärpa kraven så att man säkerställer fungerande kretslopp.

Läs vidare »
Byuuij3qmwa639g5qxdy

Professorer vill öppna upp för fler bra behandlingsmetoder

Nyheter   •   Jul 02, 2016 12:19 CEST

Med en smal syn på evidens riskerar vården att missa bra behandlingar och att stora patientgrupper inte får adekvat hjälp. Det skriver sex professorer i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Media no image

Mer kunskap om antroposofisk medicin

Nyheter   •   Dec 16, 2015 13:58 CET

Vi hoppas att inte bara patienter utan också beslutsfattare ser värdet och möjligheten i den framtidsinriktade antroposofiska terapiriktning, säger Läkarföreningen för antroposofiskt orienterad medicin (LAOM) i en debattartikel i DN Debatt.

Artikeln är ett svar på ett debattinlägg från forskare som är kritiska till antroposofiska läkemedel. LAOM menar i sitt svar att det är viktigt att sätta sig in i de frågor man är kritisk till och inte sprida felaktigheter och fördomar.

Antroposofiska läkemedel fanns på marknaden redan innan nuvarande regelverk för läkemedel skapades, precis som kinesiska och andra traditionellt använda läkemedel. Artikelförfattarna pekar på att antroposofiska läkemedel är patientsäkra och att EU:s läkemedelsdirektiv bygger på detta. Naturbaserade läkemedel ingår i det direktivet och regleras i egna riktlinjer. Det kan inte Sverige ändra på.

Som skolmedicinskt utbildade legitimerade läkare ser LAOM stora möjligheter för både patienter och samhälle i den integrativa antroposofiska terapiriktningen, där antroposofiska läkemedel ingår som viktig del. De pekar också på att det bara i Europa finns 15.000 läkare som bland annat förskriver antroposofiska läkemedel och att man i Mellaneuropa (där naturbaserade läkemedel har längre historia) inte ser att seriositeten i sjukvården skulle ha urholkats av att dessa kan erbjudas på apotek.

Artikelförfattarna vill se en fortsatt tillgång till dessa ofarliga, patientsäkra läkemedel, i en situation där samhällskostnader för läkemedel (37,5 miljarder årligen) och läkemedelskador (20 miljarder årligen) orsakar stort lidande och är mycket belastande för samhällsekonomin.

Det pågår och finns omfattande forskning kring den antroposofiska terapiriktningen, vilket bör fortsätta även i Sverige. Artikelförfattarna menar också att det är dags för Sverige att sätta in expertkommittéer för att få en sakkunnig utveckling av detta av WHO rekommenderade integrativa medicinska område.

Läs hela artikeln på DN Debatt.

Vi hoppas att inte bara patienter utan också beslutsfattare ser värdet och möjligheten i den framtidsinriktade antroposofiska terapiriktning, säger Läkarföreningen för antroposofiskt orienterad medicin (LAOM) i en debattartikel i DN Debatt.

Läs vidare »
Media no image

Lyft upp maten och jordbruket på klimatbordet nu

Nyheter   •   Dec 08, 2015 10:23 CET

Det är märkligt och allvarligt att jordbrukets och matens stora klimatbelastning inte lyfts betydligt högre upp i klimatdiskussionerna. Det skriver två forskare och två företrädare för livsmedelsföretag i en debattartikel i GöteborgsPosten.

Artikelförfattarna pekar på att maten utgör mellan 30 och 40 procent av den svenska konsumtionens klimatbelastning samt att dagens matförsörjning globalt sett står för en betydande del av klimateffekten och att den även är ohållbar på andra sätt. Men i klimatsamtal, klimatpolitik och debatt är det mycket tyst om detta – även från svensk sida, trots att den svenska regeringens strategi är att vara ett föregångsland i klimatfrågan.

Större delen av matens klimatbelastning i Sverige är, enligt artikeln, dels import av livsmedel för konsumtion, dels import av produktionsmedel för jordbruket – främst konstgödsel samt omfattande foderimport som för med sig avskogning och markförstöring i andra länder, vilket leder till stora utsläpp av växthusgaser.

Artikelförfattarna menar att jordbruket har en huvudroll i grundproblemet och att en huvudorsak i den delen är det brutna kretsloppet av näringsämnen och den fossilenergidrivna växtnäringsförsörjningen. Med ett mer kretsloppsinriktat jordbruk får man däremot bättre balans mellan hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären och hur mycket koldioxid som åter kan bindas genom växtligheten.

Maten och jordbruket står för en avgörande del av klimatbelastningen, men erbjuder därför också en av de allra största möjligheterna att nå klimatmålen. Då har vi inte råd att blunda för detta, menar artikelförfattarna, och uppmanar: Lyft upp maten och jordbruket på klimatbordet nu, innan det är för sent.

Läs hela debattartikeln i GöteborgsPosten

Det är märkligt och allvarligt att jordbrukets och matens stora klimatbelastning inte lyfts betydligt högre upp i klimatdiskussionerna. Det skriver två forskare och två företrädare för livsmedelsföretag i en debattartikel i GöteborgsPosten.

Läs vidare »
Media no image

Vore en tragedi att säga nej till antroposofisk vård

Nyheter   •   Okt 30, 2015 10:20 CET

Sjukvården behöver bli mer inriktad på friskfaktorer och hälsa. Därför vore det en tragedi att säga nej till den antroposofiska vården och den kompetens som finns där. Det skriver Karin Dahlberg, professor i vårdvetenskap, i en debattartikel i Dagens Samhälle, med anledning av den politiska frågan om antroposofiska läkemedel som snart ska avgöras.

Hon pekar bland annat på att sjukvården i Sverige är alltför fokuserad på sjukdom och att alltfler tillstånd som egentligen kan ses som normala variationer får en diagnos som oftast behandlas med läkemedel. Det är mycket dyrt och kanske inte rätt väg för patienterna. Att inte stödja de naturliga hälsoprocesserna, både för att förebygga sjukdom och för snabbare rehabilitering, är både dumt och dyrt och skapar stort lidande. Här har vi, enligt Karin Dahlberg, mycket att lära av antroposofisk medicin som arbetar hälsoinriktat.

I debatten om antroposofisk medicin kommer ofta frågan om evidens upp. Karin Dahlberg, som har arbetat mycket med den vetenskapsteoretiska och metodologiska frågan om forskningens evidens, konstaterar att debatten i Sverige har spårat ur. Den dominerande synen på evidens gynnar idén om läkemedelsbehandling. Sjukdom reduceras till ett symptom och behandling med piller. Alla andra frågor om hälsa och vårdformer som har uppenbara effekter hamnar utanför denna evidensmodell eller i en osäker gråzon. Samtidigt finns det dock accepterad evidens för antroposofisk vård och dess läkemedel på engelska, tyska och andra europeiska språk.

Karin Dahlberg pekar också på att antroposofisk medicin har en särställning jämfört med annat i den ”alternativa” sektorn. Läkarna och sjuksköterskorna inom den antroposofiska vården har både sedvanlig skolmedicinsk utbildning och fleråriga antroposofiska expertutbildningar, och är alltså mer utbildade än vad som är vanligt i Sverige. Här finns kunskap som vi i stort sett saknar i den offentliga vården.

Att säga nej till antroposofisk vård vore att säga nej till en nödvändig kvalitetshöjning och kostnadssänkning i den svenska sjukvården, menar Karin Dahlberg. Att säga ja vore däremot att styra om den svenska sjukvården mot ett mera hälsosamt och friskare samhälle.

Läs hela debattartikeln i Dagens Samhälle.

Sjukvården behöver bli mer inriktad på friskfaktorer och hälsa. Därför vore det en tragedi att säga nej till den antroposofiska vården och den kompetens som finns där. Det skriver Karin Dahlberg, professor i vårdvetenskap, i en debattartikel i Dagens Samhälle, med anledning av den politiska frågan om antroposofiska läkemedel som snart ska avgöras.

Läs vidare »

Bilder & Videor 1 bild

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Ordförande Vidarstiftelsen
  • anders.kumlander@vidarstiftelsen.se
  • 08-553 550 57


  • Presskontakt
  • Kommunikation och press
  • pcstsfvuegrzafcifan@inaghshvyackfojiverba.vfse
  • 070-592 27 20

Om Ytterjärna Forum

Ytterjärna Forum verkar för en långsiktigt hållbar utveckling, där individens tillväxt och framsteg står i centrum. Det gör vi genom att visa goda, inspirerande exempel och genom att skapa forum för gränsöverskridande samtal och samarbeten mellan näringsliv, politik, kultur och akademi.

Vi anser att framsteg för både individ och samhälle kräver ett ständigt sökande efter nya tillvägagångssätt och alternativ till det hittills etablerade. Det gäller inom områden som ekonomi, vård och omsorg, utbildning, livsmedelsproduktion, konst, kultur och arkitektur. Här behövs en god balans mellan materiella, miljömässiga, sociala och andliga framsteg. På så sätt undviks också en rovdrift på mänskliga och materiella resurser.

Vi vill bland annat lyfta fram idéburna verksamheter som omsätter en balanserad helhetssyn i praktisk handling. Exempel på sådana verksamheter kan vara Saltå Kvarn, Vidarkliniken, Beras, waldorfskolor, omsorgs- och skolverksamheter på läkepedagogisk och socialterapeutisk grund, och många andra.

Huvudman för Ytterjärna Forum är Vidarstiftelsen.

Adress

  • Ytterjärna Forum
  • Kulturcentrum 14
  • 153 91 Järna
  • Sweden