Skip to content
Anders Åhlén, vd och medgrundare av Abundry, i Ygne på Gotland – där långväga elöverföring en gång banade väg för en ny era, och där Abundry nu lanseras för att bygga intelligenslagret för nästa generations energisystem.

Press release

Startupbolaget Abundry lanseras för att bygga intelligenslagret för energiomställningen

YGNE, GOTLAND – Einride-grundarna Robert Falck och Filip Lilja startar Abundry tillsammans med Anders Åhlén och Robert Westerdahl, båda med lång erfarenhet från energiomställningen. Bolaget ska bygga ett intelligenslager som möjliggör bättre beslutsfattande inom energisektorn och lanseras i dag under Almedalsveckan i Ygne på Gotland, landfästet för världens första kommersiella HVDC-förbindelse.

Abundry kombinerar digitala tvillingar, AI, optimering och energisystemdata för att hjälpa energibolag, städer, industriella aktörer och infrastruktursinvesterare att planera och driva sina energisystem.

”Nästa generation av energiinfrastruktur kommer inte att definieras av vad vi bygger, utan av hur intelligent vi driver det som redan finns. I mer än ett sekel har energisektorn fokuserat på att bygga fysiska tillgångar. Nästa era kommer att definieras av den intelligens som sammanlänkar, förstår och kontinuerligt förbättrar dem. På den plats där långväga elöverföring en gång banade väg för framtiden bygger vi nu intelligenslagret för energisystemets nästa era,” säger Robert Falck, styrelseordförande och medgrundare av Abundry.

“Energisystemen blir allt mer komplexa i takt med att produktion, energilagring, elektrifiering och flexibilitet ökar i elnäten. Organisationer behöver ett sätt att förstå sina system, förutse förändringar och fatta bättre beslut över tid. Vi tror att intelligens gör det möjligt för energisystem att ständigt utvecklas och skapa successiva förbättringar i kapacitet, motståndskraft och effektivitet. Det är precis det Abundry är byggt för att leverera, säger Robert Westerdahl, tillförordnad affärsutvecklingschef, styrelseledamot och medgrundare av Abundry.

Europas elnät byggdes för att transportera el i en riktning, till passiva konsumenter. Elens andel av EU:s slutliga energianvändning väntas ungefär fördubblas till 2040[i], vilket innebär ett behov av omkring 2 000 TWh ytterligare elproduktion per år – en ökning med 75 procent jämfört med i dag. Utvecklingen drivs av elektrifierade transporter, uppvärmning, industri, AI och datacenter[ii]. Samtidigt förändras elproduktionen mot mer distribuerad förnybar energi som varierar över tid, medan stora industriella laster, som tidigare var konstanta, i allt högre grad kan fungera som flexibel efterfrågan.

Konsekvenserna märks redan: omkring 170 GW vindkraft väntade på nätanslutning runt om i Europa i maj 2026[iii]. I drift skulle kapaciteten motsvara nästan 20 procent av Europas totala elbehov. Samtidigt har ren el till ett värde av mer än 7 miljarder euro nyligen begränsats i sju länder på grund av bristande nätkapacitet[iv]. tt överbrygga gapet väntas kräva omkring 660 miljarder euro per år fram till 2030[v], och stiga till 1,2 biljoner euro per år fram till 2040 enbart i Europa[vi].

“Infrastrukturen finns ofta redan på plats och elnäten kan många gånger hantera mer än vi tror. Det som i allt högre grad begränsar energiomställningen är förmågan att förstå komplexa system, fatta bättre beslut och agera snabbare när förutsättningarna förändras. Organisationer som kontinuerligt förbättrar hur de planerar, driver och samordnar sina energisystem kommer att kunna ställa om snabbare, minska sina kostnader och få ut mer värde ur den infrastruktur som redan finns, säger Anders Åhlén, vd och medgrundare av Abundry.

Om Abundry

Abundry bygger ett beslutsintelligenslager för energi som hjälper organisationer att förstå, utforma, finansiera och säkra framtidens energisystem – från enskilda tillgångar till hela elnätet.

Mission: Att bygga intelligenslagret för framtidens energisystem och frigöra kapacitet i energisystemen, från enskilda anläggningar till hela regioner.

-----

[i] EU-kommissionen bedömer att elens andel av EU slutliga energianvändning kan komma att fördubblas till omkring 50 procent år 2040. Som jämförelse pekar EU-kommissionens elektrifieringsunderlag på en nivå om 32–35 procent till 2030. Källa: EU-kommissionen, 2040 Climate Target Communication (2024) och Electrification Action Plan, via Eurelectric. Denna utveckling motsvarar en ökning från dagens nivå på omkring 2 500 TWh till över 4 500 TWh vid mitten av seklet för att nå utsläppsfria utvecklingsbanor till 2040. Källa: Eurelectric, Grids for Speed Study (2024).

[ii] Elanvändningen i datacenter i EU och Storbritannien väntas öka från omkring 100 TWh 2022 till mellan 149 och 287 TWh 2030. Källa: Eurelectric, Power Barometer 2025 med underlag från EU-kommissionen, McKinsey och ICIS.

[iii] Omkring 170 GW vindkraftsprojekt väntar på tillstånd för nätanslutning i Europa. Källa: WindEurope / Energía Estratégica (maj 2026).

[iv] Förnybar el till ett värde av 7,2 miljarder euro begränsades i sju länder under 2024. Producenterna fick ändå ersättning, och kostnaden fördes vidare till elkunderna. Källa: Beyond Fossil Fuels, med E3G, Ember och IEEFA (maj 2025).

[v] Enligt EU-kommissionens strategi för investeringar i ren energi, som antogs den 10 mars 2026, krävs 660 miljarder euro per år fram till 2030 för att finansiera förnybar elproduktion, energieffektivisering och decentraliserad energilagring i den bredare energisektorn.

[vi] EU:s elnätspaket från december 2025 anger en övergripande investeringsnivå på 1,2 biljoner euro för perioden 2024–2040. Källa: EU-kommissionen, European Grids Package (december 2025).

Topics

Contacts