Med annalkande höst/vinter och viltets brunstperiod samt mörker och senare halka vet vi av erfarenhet att viltolyckorna ökar. Olyckorna ökar mest från skymning till gryning, då djurens och människans aktiviteter sammanfaller.
Flest olyckor sker med rådjur, älg och vildsvin. Antalet polisrapporterade viltolyckor ökade i landet till en toppnotering 2023 och vi kan redan nu se att från januari til
Viltolyckor med rådjur på Gotland har ökat. Antalet olyckor har nått rekordnivåer 2023 och fortsätter stiga 2024. Förare uppmanas att vara uppmärksamma och anmäla olyckor, oavsett djurets tillstånd. Säkerhet och hastighet är avgörande.
Viltolyckor ökar under höst/vinter, särskilt från skymning till gryning. 2023 rapporterades de högsta siffrorna hittills. Dalarna såg en minskning av viltolyckor, men älgolyckor ökade. Viktigt att anmäla olyckor och köra försiktigt för att minska riskerna.
Rådjursolyckor ökar i Blekinge inför hösten/vintern. Antalet viltolyckor som rapporteras har nått rekordnivåer, särskilt med rådjur och vildsvin. Viktiga säkerhetstips inkluderar att köra försiktigt och anmäla olyckor enligt lagen. Statistiken gäller olyckor på väg.
Mellan september och december ökar viltolyckorna med 40-50 % på grund av brunst och mörker. Flest olyckor involverar rådjur och vildsvin. Statistik visar en uppgång, med nya toppnoteringar för 2024. Viktigt att anmäla olyckor och köra försiktigt.
Vildsvinens utbredning mot städer kan innebära problem för invånarna. Naturvårdsexperten Tom Arnbom varnar för konfrontationer och skador, både på jordbruk och i trafiken. Han betonar vildsvinens förutsägbara natur och uppmanar till försiktighet vid möten. Balansen mellan människa och vildsvin är viktig att bevara.
Antal viltolyckor ökar i Sverige. Älgskadefondsföreningen betonar vikten av ansvarsfullt beteende och förebyggande åtgärder för att minska olyckor. Organisationen stödjer drabbade och erbjuder ekonomisk hjälp, utbildning och medvetenhetsförbättring. Målet är att minska antal olyckor och öka säkerheten för både människor och djur.
Antalet viltolyckor ökar i Sverige, Älgskadefondsföreningen lyfter vikten av att lära av berättelser och erfarenheter för att förebygga framtida incidenter. Organisationen erbjuder ekonomisk hjälp och utbildning för att minska bördan för drabbade fordonsägare och öka säkerheten på vägarna. Läs mer på www.algen.se.
Viltolyckorna ökar, främst under sommaren enligt forskningsrapport från SLU. Mänskligt beteende, viltstammars storlek, trafikflöde och klimat påverkar antalet olyckor. Viltstängsel och ekodukter är viktiga faktorer. Bilens konstruktion påverkar personskador. Förare bör hålla hastigheten, vara uppmärksamma och respektera viltvarningsskyltar.
På fredagskvällen den 17 maj var Arne Cesar på väg hem till sin gård i Småland när han krockade med en älg. Mirakulöst nog överlevde han utan skador och kunde fortsätta sitt arbete med att sälja krukor. Olyckan påminner om vikten av att vara försiktig på vägarna.
Antalet viltolyckor på svenska vägar är på väg uppåt, med över 65 000 förväntade olyckor år 2023. Fler åtgärder krävs för att minska antalet, inklusive förbättrad information till trafikanterna. Viltolyckor med dovhjort ökar markant, med Skåne som den hårdast drabbade regionen. Säker körning och korrekt handlande vid olycka är avgörande för att minimera skadorna.
Varje år under maj-juni stöter älgkon bort fjolårskalven. Detta medför en markant ökning av rörelser på vägarna. Vi är således inne i en av de farligaste perioderna under året i Sveriges älgtäta områden.
Den officiella statistiken visar att älgkrockar inte är något större problem. De ligger bara bakom cirka 2 % av de svåra personskadorna i personbil. Men en vetenskaplig studie från Umeå universitet, som Älgskadefondsföreningen hjälpt till att ta fram, visar att älgolyckor orsakar nästan var femte av de kritiska skadorna som ofta slutar i grava handikapp.
Varje år tar Älgskadefondsföreningen, med hjälp av uppgifter från Länsförsäkring Kronoberg, fram Sveriges ”viltolycksnota”. 2009 års ”nota” ökar med 93 miljoner kronor, jämfört med 2008, och uppgår till rekordsumman 925 miljoner kronor.
I december åker många till norra Sverige för att uppleva riktig vit jul. För allt för många trafikanter slutar jul-/hemresan med en hemsk upplevelse på vägen. Därför ger Älgskadefondsföreningen och Polisen nu tips inför resan.
På måndag den 12 oktober börjar älgjakten i södra Sverige. Varje år vid denna tid publicerar intresseorganisationen Älgskadefondsföreningen sin viltolycksprognos för årets totala viltolycksresultat. 2009 års resultat som spås stanna på 44 720 viltolyckor, är det högsta sedan man började registrera viltolyckor 1971.
Varje år, i samband med Tylösandseminariet, delar Älgskadefondsföreningen ut trafiksäkerhetspriset Guldälgen. Idag delas årets pris, på 20 000 kr, ut till Urban Östman för hans initiativ till ett enkelt och effektivt positioneringssystem som nyttjar vägarnas reflexstolpar.
Varje sommar sker ca 9 000 viltolyckor i Sverige. Men i dagens viltolycksstatistik saknas helt säker platsangivelse. Älgskadefondsföreningen menar att anmälningsmaterialet därmed blir nästan värdelöst för att planera riktade motåtgärder och att därmed används skattepengarna ej effektivt.
Viltolyckorna ökar med genomsnittligen 25% under det första kvartalet i år. Detta i kombination med ”kalvavstötningen” gör att bilisterna ska vara extra försiktiga under maj månad i år. Älgskadefondsföreningen inleder därför sin nationella ”Viltvecka” den 11 maj för att informera allmänheten om viltolyckor.
De senaste åren har det rapporterats om ett växande antal viltolyckor. Fler och fler har krävt krafttag mot denna utveckling. Älgskadefondsföreningen har tagit del av forskning som visar att de resultat som tidigare redovisats bara är ”toppen på isberget”.