Pressmeddelande -
Effektivaste operationsmetoden vid bruten lårbenshals utvärderas i unik studie
Vilken operationsmetod är effektivast och ger lägst risk för reoperation och andra komplikationer? Det ska en registerbaserad studie, den första i sitt slag i världen, ledd från Akademiska sjukhuset, ge svar på. Målet är att patienterna ska erbjudas den bästa och mest effektiva vården.
– Vi kommer att följa utfallet för närmare 1 500 patienter med bruten lårbenshals både vad gäller behov av ny höftledsoperation och dödlighet. Vår ambition är att patienter med bruten lårbenshals ska erbjudas den bästa och mest effektiva operationsmetoden, säger Olof Wolf, överläkare i ortopedi vid Akademiska sjukhuset som leder studien.
Detta är första gången i världen som en registerbaserad studie görs inom ortopedi på ett liknande sätt som gjorts inom kardiologi. Härom året ledde resultatet av Swedehearts kartläggning till nya rekommendationer för behandling med blodförtunnande läkemedel vid hjärtinfarkt.
Varje år drabbas 18 000 patienter i Sverige av en höftfraktur, särskilt utsatta är äldre patienter med benskörhet (osteoporos). Tre fjärdedelar av de drabbade är kvinnor. I Sverige har en tredjedel av alla 80-åriga kvinnor haft en höftfraktur som innebär att man brutit av eller fått en spricka i skelettet i lårbenshalsen eller övre delen av lårbenet. Orsaken är oftast att man har ramlat omkull.
Den så kallade Hipstherstudien startade i höstas och uppföljningen pågår fram till 2029. Urvalet av patienter görs via det nationella kvalitetsregistret Svenska Frakturregistret. Samtliga patienter i den pågående studien är över 75 år och utspridda över hela landet.
– Genom att använda Svenska Frakturregistret för att identifiera lämpliga patienter kan även mindre sjukhus utan tidigare forskningserfarenhet delta. Idag deltar ett tjugotal sjukhus aktivt i studien, berättar Olof Wolf.
Studien är randomiserad vilket innebär att patienterna slumpmässigt delas in i två grupper där den ena opereras med en metod som innebär att benbrottet opereras och fästs ihop med skruvar eller spikar medan den andra får en konstgjord led, en protes. Hela urvals- och randomiseringsprocessen sker i registret.
– Valet av operationsmetod inom respektive grupp är fritt. Det är upp till varje enhet att välja den operationsmetod som är standard på den egna kliniken, förklarar Olof Wolf som räknar med att kunna redovisa resultaten 2025.
I januari 2020 startade en andra studie, Dualitystudien, där forskarna undersöker om man genom att använda en ny typ av höftprotes kan minska frekvensen ur-led-hoppningar efter att man opererat en felställd lårbenshalsfraktur med höftprotes. Denna studie leds av Nils Hailer, professor i ortopedi vid Akademiska sjukhuset.
FAKTA: Operation vid höftledsbrott
Höftledsbrott kan opereras på olika sätt. Om patienten har en spricka eller ett brott på lårbenshalsen där benändarna ligger i bra läge brukar man fästa ihop benet med hjälp av två skruvar eller spikar. Om patienten däremot har ett brott på lårbenshalsen, och benändarna har sämre förutsättningar att läka är det vanligt att man sätter in en konstgjord led, en höftprotes.
Nota bene: Båda studierna finansieras med medel från Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta:
Olof Wolf, överläkare i ortopedi vid Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 17 07 eller 070-972 82 84, e-post: olof.wolf@akademiska.se
Ämnen
- Medicinsk forskning
Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.