Bildningsresa med samisk hjältekvinna

Skildringar av samisk vardag för 150 år sedan inger en stark litterär dialekt i Lilian O. Montmars dokumentärroman om samekvinnan Maria Magdalena Mathsdotter, som för barnen i lappmarkens skull skidade från Vilhelmina till kungen i Stockholm.

Böcker

Lilian O. Montmar
Maria Magdalena Mathsdotter - Kungen, samekvinnan & den franske pastorn.
Bokförlaget Alerta

Det är uppfriskande att läsa en bok där dokumentärt och fiktivt stoff hålls isär med tydlighet men ändå lyckas sträcka ut sig mot varandra och förenas i levande gestaltning.

Det är man inte bortskämd med i tider av skönlitterära lömska glidningar, där bakdörren alltid hålls öppen mot fiktionen och där inlån från verkligheten används mera godtyckligt, då det passar författarens syften. Men Lilian O. Montmars dokumentärroman om samekvinnan Maria Magdalena Mathsdotter, som 1864 skidade till kungs i Stockholm för att be om hjälp att etablera skolor och barnhem åt de samiska barnen, är ett gott exempel och precis vad den utger sig för: en roman byggd på ett skelett av historiska dokument, med de dokumentära källorna i överordnad position gentemot skönlitterära frisprång.

Vilket, upplyser författaren, inte hindrar att somligt fiktivt material använts som kitt där så krävts i berättelsen.

I förordet skriver författaren att boken borde ha skrivits på dialekt för full autenticitet – jag är inte övertygad om att det hade varit till gagn för berättelsen även om det hade inneburit tillfälle till viss språkligt gymnastiserande, då litterär dialektal färg ändå åstadkoms med mer än godkänt resultat i form av de initierade beskrivningarna av det samiska vardagslivet.

Det krävs några sidors uppvärmning för att komma in i den rätta sortens läsning, men när man ställt in läsögat på tvära kast mellan å ena sidan fotnoter och källhänvisningar och å andra sidan rika miljöbeskrivningar och persongestaltningar är det en intressant, stämningsfull och lärorik färd som bjuds i skuggan av Maria Magdalena.

Maria Magdalena, född 1835 växer upp som en av fem döttrar i Västerbottens lappmarker, strävsam och handlingskraftig redan som liten i Montmars skildring, som hela boken igenom levandegörs av de pålästa vardagsbilderna och med slående naturlyrik i beskrivningarna av fjällvärlden.

Vid sin tbc-sjuka systers dödsbädd avger Maria Magdalena ett löfte om att i religiös övertygelse bege sig till kungen för att söka hjälp till inrättandet av skolor i lappmarken. Hennes 34 dagars långa färd mot audiensen hos Karl XV väckte stor uppmärksamhet i Europa och redan i sin samtid uppnådde Maria Magdalena Mathsdotter viss kändisstatus för sitt behjärtansvärda ärende, sin gudfruktighet och sitt mod. Lilian O.Montmars skildring av huvudpersonen är konsekvent och porträtterar en kvinna som levde i stark övertygelse om sin kamp.

I mötet i huvudstaden med pastor Henri Roehrich från Franska reformerta kyrkan, vilket leder vidare till åtminstone djup vänskap och sannolikt mer än så, djupnar Maria Magdalena-porträttet och kastar delvis annat ljus över det faktum att Maria Magdalena senare upprepade färden till Stockholm (och pastor Roehrich) – den andra gången med en vädjan om att nybyggarna i lappmarken skulle åläggas att bygga stängsel runt sina ägor.

Maria Magdalenas kamp gav resultat – genom Svenska missionsförbundets Femöringsförening grundades fem nya skolor och barnhem i lappmarken mellan 1865 och 1868 och 1871 fastställdes odlingsgränsen.

Under de historiskt belagda skildringarna, hjältesagan och redogörelserna av de faktiska spår Maria Magdalena Mathsdotter efterlämnade väcker boken frågor som hade varit kul att få se fördjupade och problematiserade, framför allt om exotiserandet av det samiska nu och i dag och om hur den samiska kvinnan framställs i offentligheten – men kanske är formen inte den rätta för sådana analyser och som historiskt bildningsverk kommer boken långt nog.

Många teman är dessutom relevanta än i dag – både när det gäller dagens samefrågor och mer övergripande kring spänningsfälten mellan landsbygd och centralort och hur geografi och historia ännu i dag leder runt strömningarna av mindervärde respektive kulturellt övertag.

Sara Meidell

Västerbottens Kuriren

redaktion@vk.se 
Recensionen publicerades den 29 juni 2012 kl 01.00

Fler recensioner hittar Du på http://home.swipnet.se/Alerta

Välkommen att lyssna till författarintervjun. Måndagen den 5 augusti är det sista chansen att klicka på denna länk:http://urplay.se/Produkter/174398-En-bok-en-forfattare-Maria-Magdalena-MathsdotterIntervjun ligger sedan kvar till februari 2016 på "urplay" under annan länk