Amnestys årsrapport 2006 - De dubbla budskapens år

Amnestys årsrapport visar hur respekten för de mänskliga rättigheterna offras i "kriget mot terrorismen". De mäktiga och privilegierade ländernas säkerhetsagenda har stulit uppmärksamhet och energi från allvarliga människorättskriser runt om i världen. Om 2004 var det år då regeringar försökte övertyga oss om att lite tortyr var rumsrent, så var förra året det år då andra delar av det globala samhället försökte slå tillbaka, säger Carl Söderbergh, svenska Amnestys generalsekreterare. Mäktiga regeringar avkrävdes ansvar av sina nationella domstolar och allmänna institutioner. Den högsta juridiska instansen i Storbritannien, laglorderna i överhuset, avslog regeringens planer på att använda bevisning som hade framtvingats under tortyr. Europarådet och Europaparlamentet inledde undersökningar om europeiska länders inblandning i USA-ledda "renditions", överlämningar av personer från ett land till ett annat utan rättslig prövning, och den olagliga utlämningen av fångar till länder där de riskerade att utsättas för tortyr och andra övergrepp. Men det fanns även andra positiva tecken under 2005. Kravet på rättvisa nådde en historisk milstolpe när den internationella brottmålsdomstolen (ICC) väckte sitt allra första åtal, för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i Uganda. Immuniteten för tidigare statsöverhuvuden fick sig en törn i Latinamerika när Chiles förre diktator, Augusto Pinochet sattes i husarrest och en internationell häktningsorder utfärdades mot Perus förre president, Alberto Fujimori. Antalet länder som har avskaffat dödsstraffet ökar stadigt. I april 2006 hade 122 länder avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken. Samtidigt som år 2005 fört med sig viss positiv utveckling ser vi mycket som vi ställer oss kritiska till. "Kriget mot terrorismen" fortsätter att skörda sina offer. Tusentals människor har fängslats utan åtal eller rättegång, torterats och/eller utsatts för misshandel med "kriget mot terrorismen" som ursäkt. Totalt har 749 personer förts till Guantánamo, ingen av dem har dömts för ett brott. Under 2005 kom det ena avslöjandet efter det andra som visade i vilken omfattning europeiska regeringar var delaktiga i att trotsa det totala förbudet mot tortyr. Sex länder i Europa har varit inblandade i "renditions", överföring av personer från ett land till ett annat utan rättslig prövning. Tortyren har lagts ut på entreprenad genom att personer har förts till länder som Egypten, Jordanien, Marocko, Saudiarabien och Syrien, som alla är ökända för tortyr och misshandel. Sjävmordsbombare i Irak och på andra platser utsätter så gott som dagligen civila för sina attacker, med totalt förakt för den mänskliga och materiella förödelse de orsakar. "På samma sätt som vi kraftfullt måste fördöma terroristattacker mot civila, måste vi stå emot regeringars krav på att bekämpa terrorn med tortyr - man kan inte släcka en eld med bensin, säger Amnestys internationella generalsekreterare, Irene Khan. Även i andra frågor ser vi hur regeringar kommer med dubbla budskap, det talas brett och yvigt om vikten av att främja de mänskliga rättigheterna samtidigt som man vidtar åtgärder som undergräver samma rättigheter. 141 av världens länder har ratificerat FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Av de 150 länder som finns med i Amnestys årsrapport 2006 rapporteras om tortyr eller misshandel i 104 av dem. Sverige, som är ett av de 141 länderna som ratificerat FN:s Konvention mot Tortyr, kritiserades återigen av FN:s kommitté mot tortyr, denna gång för avvisningen av Ahmed Agiza, en egyptisk medborgare som sökte asyl i Sverige men återsändes till Egypten i det CIA-plan som figurerat i flera olika återföranden av människor till länder där de har utsatts för tortyr. Kommittén riktade mycket skarp kritik mot Sverige på flera punkter, däribland för att man använt sig av så kallade diplomatiska försäkringar som Egypten hade lämnat. Handläggningen av asylärenden i Sverige kritiseras återigen vad gäller antalet asylansökningar som av myndigheterna anses vara uppenbart ogrundade, något som leder till att de asylsökande inte erhåller en rättssäker asylprocess. Det dubbla budskapet handlar även om världssamfundets syn på flyktingar och asylsökande. På den punkten kritiserar Amnesty Sverige i år igen. År 2005 var året då FN:s säkerhetsråd antog 13 resolutioner om Darfur, samtidigt som dödandet och övergreppen fortsatte utan åtgärd från FN. Amnestys främsta krav: FN och den Afrikanska unionen måste agera med kraft för att stoppa konflikten i Darfur. FN måste förhandla fram ett fördrag som reglerar handeln med lätta vapen så att de inte kan användas i väpnade konflikter. USA måste stänga Guantánamolägret och offentliggöra namnen på samtliga terrormisstänkta personer som sitter i amerikansk fångenskap runt om i världen. FN:s nyinrättade Råd för mänskliga rättigheter måste ställa samma krav på respekt för de mänskliga rättigheterna - oavsett om det gäller Darfur, Guantánamo, Tjetjenien eller Kina. Årsrapporten i sin helhet (på engelska) finns tillgänglig på www.amnesty.se från klockan 12.00 den 23 maj. Där finns också en inledning med en sammanfattning av rapporten på svenska, statistik och regionala sammanfattningar. Rapporten i bokformat kan också beställas, den kostar 190:- + porto e-post: distributionen @amnesty.se