​Internationella dagen mot dödsstraff - fokus på det federala dödsstraffet i USA

Den 10 oktober är det den internationella dagen mot dödsstraff. Det uppmärksammar Amnesty i Sverige med en kampanj mot det federala dödsstraffet i USA. Kampanjen kommer att synas i allt från sociala medier och i skolmatsalar, till att finnas på borden hos SJ och på affischer i Stockholms tunnelbana.

Kampanjen visar bilder på ett antal måltider som dödsdömda valt som sista måltid innan de skulle avrättas: David Spence, Ruben Cantu, Claude Jones och Leo Jones. Samtliga visade sig i efterhand antagligen ha varit oskyldiga till till brotten de dömdes till döden för. Dessa fall är dock inte federala fall, utan mål som avgjorts i delstater.

—Dödsstraffet är inte rättssäkert någonstans i världen, inte heller i USA. Dödsdomarna i USA är ofta starkt präglade av bristande juridiska processer, godtycklighet och rasism, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty Sverige.

I juli 2020 utförde USA den första federala avrättningen på 17 år. Sedan dess har ytterligare sex personer mist livet. Att USA tar ett kliv bakåt mot ett mer inhumant rättsväsende är djupt oroande och Amnesty kräver därför att USA:s justitieminister William Barr stoppar de federala avrättningarna.

Bristerna har visat sig i de nya avrättningar som utförts. För två av de som avrättats, Daniel Lewis Lee och Wesley Ira Purkey, tog avrättningen 16 timmar. Det berodde på att det in i det sista fanns juridiska tveksamheter i fallen — något som tydliggör problemen med godtycklighet och bristande rättssäkerhet när det gäller användandet av dödsstraffet i USA.

—Två av de sju hade dessutom svåra psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar, vilket betyder att USA stred mot internationell rätt då de avrättades, säger Anna Lindenfors.

Arrangemang runt om i Sverige
I Sveriges har 40 aktivistgrupper runt om i landet valt att engagera sig i kampanjen, från Umeå i norr till Malmö i söder. Planerna för aktivism bland grupperna inkluderar bland annat samarbeten med skolmatsalar och restauranger, brevskrivning och opinionsbildning via sociala medier.

—De aktivister som engagerar sig i frågan varierar i både åldrar och tidigare erfarenhet av aktivism, från "Amnesty-veteraner" som varit med i decennier, till nyblivna ungdomsaktivister — alla med ett grymt driv och gemensam passion för mänskliga rättigheter, säger Anna Lindenfors.

Utvecklingen i USA
Det har genomförts fler än 1 500 avrättningar i USA sedan dödsstraffet återupptogs i landet år 1977 efter ett moratorium under några år. I många fall har människor avrättats trots allvarliga tvivel om förfarandet som ledde till dom, bland annat bristfällig juridisk representation. Enligt Death Penalty Information Center är det över 170 personer som har dömts till döden felaktigt sedan 1973, personer som senare har frikänts.

USA är det nu 22 stater som har avskaffat dödsstraffet och 28 stater som har det kvar. Av dessa 28 är det en tredjedel som inte har avrättat någon på minst 10 år.

Landets dödsstraffssystem är djupt bristfälligt och nyckfullt. Forskning visar bland annat att hudfärg, särskilt mordoffrets hudfärg, spelar en avgörande roll för vem som döms till döden.

—Utvecklingen är särskilt oroande eftersom den går emot en global trend av minskat användande av dödsstraffet. Ett fåtal länder går emot denna trend, där Kina, Iran, Saudiarabien, Irak, Egypten — och nu USA med de här federala dödsstraffen — är de tydligaste exemplen, säger Anna Lindenfors.

Bland annat Ruth Bader Ginsburg, som fram till sin död i september i år var domare i den amerikanska högsta domstolen, och Stephen Breyer, som är domare där idag, har bägge fördömt utvecklingen i USA. De menade till exempel att de första personerna som avrättades federalt i juli i år visar på de djupt rotade problem som finns med avrättningar i USA, både på delstatlig och federal nivå.

FAKTA OM DÖDSSTRAFFET
När Amnesty startade sitt arbete mot dödsstraffet år 1977 var det bara 16 länder som helt hade avskaffat dödsstraffet. I dag är det 106 länder som gjort det, det vill säga över hälften av världens länder. Räknar en även med de länder som i praktiken har avskaffat det, det vill säga där det inte har använts på flera år, är det två tredjedelar av världens länder som avskaffat dödsstraffet - i lag eller praktik.

Amnesty motsätter sig dödsstraffet i alla former, utan undantag, oavsett brott, förövare, eller metod som används vid avrättningen. Det finns inga som helst bevis för att dödsstraffet skulle vara mer effektivt för att avskräcka från brott än andra former av straff.

Dödsstraffet är inte ett straff – det är ett brott.