SERBIEN - MONTENEGRO Misstänkta krigsförbrytare måste gripas

Serbien-Montenegro måste nu visa en verklig vilja att sätta stopp för straffriheten. Det handlar inte bara om att gripa Ratko Mladic och andra som är eftersökta av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Myndigheterna i Serbien-Montenegro måste också initiera undersökningar om uppgifterna att högt uppsatta politiker och militärer, där många fortfarande sitter kvar vid makten, kan ha varit inblandade i krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Den 3 maj meddelade EU att samtalen med Serbien-Montenegro om ett Stabilitets- och associationsavtal har ställts in. EU:s beslut togs enligt uppgift i samråd med Carla del Ponte, chefsåklagare vid Haagtribunalen. EU hade tidigare satt en tidsgräns till 30 april för att Ratko Mladic skulle överlämnas till Haag. Om inte detta inträffade hotade EU med att avbryta samtalen om ett avtal med Serbien-Montenegro, vilket är ett viktigt steg inför kommande förhandlingar om medlemskap i EU. Amnesty har ingen åsikt om förhandlingarna mellan EU och Serbien-Montenegro. Men organisationen uppmanar myndigheterna i Serbien-Montenegro att ge FN-tribunalen obegränsad tillgång till arkiv, även militära, som kan hjälpa Carla del Ponte i hennes arbete. Förutom Ratko Mladic, som är efterlyst sedan 1995 för bland annat folkmord i Srebrenica sommaren 1995, finns flera andra misstänkta krigsförbrytare på fri fot; Radovan Karadzic, Zdravko Tolimir, Stojan Zupljanin, Goran Hadzic och Vlastimir Dordevic. Enligt tribunalen finns flera av dessa i Serbien-Montenegro eller i Republika Srpska, den serbiska entiteten i Bosnien. Amnesty har i åratal uppmanat myndigheterna att gripa alla misstänkta som har åtalats av FN-tribunalen. Amnesty noterar att Serbien-Montenegro nyligen har vidtagit några åtgärder för att motverka straffriheten genom att låta lokala domstolar behandla krigsförbrytelser under krigen i Kroatien, Bosnien och Kosovo. Det gäller bland annat delaktighet vid massakern i Ovcara i Kroatien efter Vukovars fall 1991 och mord på civila i Kosovo 1999. Ulf B Andersson