Gå direkt till innehåll
DC3:an Daisy, ångfartyget Trafik och ånglok från Järvägsmuseet i Gävle. Foto: Anders Svensson, Bo Oxenstjärna & Järnvägsmuseet.
DC3:an Daisy, ångfartyget Trafik och ånglok från Järvägsmuseet i Gävle. Foto: Anders Svensson, Bo Oxenstjärna & Järnvägsmuseet.

Pressmeddelande -

​Det rörliga kulturarvet behöver mer skydd och mindre byråkrati

Industrisamhällets kulturarv behöver ett bättre skydd i lag för att kunna värnas och bevaras. Men modern lagstiftning är ofta ett hinder när vårt kulturarv i form av till exempel tåg, båtar och flygplan ska bevaras. Nu kräver Transporthistoriskt Nätverk bättre lagskydd och hänsyn.

Sveriges riksdag ställde sig 2017 bakom ett förslag om att skyndsamt ta fram en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Året efter sammanställde Riksantikvariatet en rapport med lagförslag. Dessa har inte genomförts. Nu kräver Transporthistoriskt Nätverk att regeringen tar frågan på allvar.

– De här verksamheterna visar Sveriges transporthistoria och berättar om hur livet såg ut förr. Men de krav som åläggs dem idag är ett hinder för verksamheten. En museijärnväg som drivs ideellt kan inte ha samma strikta regelverk som SJ, säger Helena Törnqvist.

Nya lagar, regler, krav, åtgärder och avgifter kommer ständigt i konflikt med bevarandet av det transporthistoriska kulturarvet. Därför vill Transporthistoriskt Nätverk att kulturmiljölagstiftningen moderniseras för att inkludera det transporthistoriska kulturarvet. Denna del av vårt kulturarv behöver ha samma skydd som äldre kulturarv.

– Det rörliga, transporthistoriska kulturarvet är en del vårt modernare kulturarv. Vi vill bevara detta för att kunna köra bilar, tåg, ångbåtar eller exempelvis flyga DC-3 Daisy. Men som det är idag tvingas til exempel eldsjälar på arbetslivsmuseer gå dyra kurser för att få tillstånd att få driva sin verksamhet vidare – kurser som ofta inte är relevanta för den kulturhistoriska verksamhet de bedriver, säger Helena Törnqvist.

Transporthistoriskt Nätverk bildades 2012 och består av elva nationella organisationer som arbetar med bevarande och synliggörande av det rörliga kulturarvet. Tillsammans representerar de närmare 400 000 medlemmar. Dessa är med och bidrar till att visa upp det rörliga kulturarvet, en del av industrisamhällets framväxt och kulturarv. En övervägande del av detta arbete sker ideellt, framför allt när det kommer till att bevara, bruka och levandegöra kulturarvet.

Bakom Transporthistoriskt Nätverk står Arbetlivsmuseernas Samarbetsråd (ArbetSam) tillsammans med ett antal intresseorganisationer.

För mer info: kontakta Helena Törnqvist, Arbetslivsintendent Arbetets museum. E-post: helena.tornqvist@arbetetsmuseum.se, telefon: 011-231726 eller Mårten Mellberg, programansvarig Arbetets museum, marten.mellberg@arbetetsmuseum.se, telefon 011-231723.

Transporthistoriskt Nätverk består av Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Båthistoriska Riksförbundet, Veteranflyggruppen, Järnvägshistoriska Riksförbundet, Motorhistoriska Riksförbundet, Museibanornas Riksorganisation,  Svensk Flyghistorisk Förening, Sveriges Segelfartygsförening, Sveriges Ångbåtsförening, Vagnhistoriska Sällskapet, Åkerihistoriska Sällskapet.

Totalt har organisationerna i nätverket ca 370 000 medlemmar.

Ämnen

Taggar

Regioner


På Arbetets museum i Norrköping berättar vi om människors vardag. Vi samlar inte på föremål. Vi samlar på personers yrkesminnen och historier från vardagslivet. Låt dig beröras, uppröras och inspireras!

Presskontakt

Anna Redmalm

Anna Redmalm

Presskontakt Kommunikatör Kommunikation 011-23 17 09