Pressmeddelande -

Arbetsmarknadsutsikterna för 2006-2007: 130 000 fler sysselsatta i hela landet

AMS senaste intervjuundersökning av 9 000 arbetsställen inom privat sektor och av landets kommuner visar på en mycket stark framtidstro. I samtliga län och i nästan samtliga branscher bedöms försäljningen av varor och tjänster öka. Rekryteringsplanerna är expansiva. Optimismen är störst i storstadslänen och i Norrbotten. Sysselsättningen kommer att öka med 130 000 personer under 2006−2007 jämfört med 2005. Den största ökningen av antalet anställda sker inom den privata tjänstesektorn men även inom byggsektorn väntas en stor ökning. För första gången på många år ökar antalet anställda inom industrin. Den offentliga tjänstesektorn ökar också. En bred ekonomisk uppgång, som omfattar alla delar av den inhemska efterfrågan, ligger bakom den positiva utvecklingen samtidigt som den starka globala ekonomiska tillväxten gynnar exporten. − Att jobben nu ökar starkt är mycket glädjande, säger AMS-chefen Bo Bylund. Det är också intressant att trenden är stark även i vissa Norrlandslän. Nu är ett viktigt fokus för Arbetsförmedlingen att matcha lediga jobb mot arbetssökande. Samtidigt får arbetsgivarna fler sökande att välja på eftersom utbudet av arbetskraft ökar kraftigt när allt fler studerande söker jobb. Arbetslösheten väntas minska från 6 procent 2005 till 4,6 procent 2007. Antalet arbetslösa och programdeltagare ligger kvar på över åtta procent. − Det jobbpaket, med en rad nya verktyg, som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande, är bra för att stödja och rusta personer som står en bit i från arbetsmarknaden. Vi räknar i dag med en snittsiffra på 145 000 i arbetsmarknadspolitiska program under 2006, omkring 25 000 fler än under 2005. Under 2007 beräknas antalet till cirka 160 000 personer. Prognosen i korthet · Den privata konsumtionen ökar starkt samtidigt som investeringskonjunkturen förblir god och kommunernas stärkta ekonomi möjliggör en ökad offentlig konsumtion. Dessutom ökar aktiviteten i världsekonomin, något som gynnar exporten. BNP-ökningen beräknas till 3,6 procent under 2006 och 3,1 procent under 2007. · Sysselsättningen beräknas öka med drygt 70 000 personer 2006 och ytterligare nästan 60 000 under 2007. Samtliga län tror på en tydlig ökning av sysselsättningen och storstadslänen är mest optimistiska. · Privata tjänstesektorn står för en stor del av sysselsättningsuppgången – en ökning med 38 000 under 2006 och 30 000 under 2007. Bristen på arbetskraft beräknas till en handfull yrken. Arbetskraftsbristen ökar, främst inom uppdragsverksamheten, medan tillgången på arbetskraft förblir god inom exempelvis handeln. · Den starka byggkonjunkturen fortsätter och där bedöms sysselsättningen öka med 12 000 personer år 2006 och med 6 000 personer år 2007. Byggsektorn har brist på arbetskraft. För ett år sedan uppgav 23 procent rekryteringsproblem och den andelen har nu ökat till 37 procent. · Nedgången av industrijobb har vänts till uppgång. Sedan 2001 har 60 000 jobb inom industrin försvunnit. Under 2006 beräknas 3 000 fler få jobb inom sektorn och något fler under 2007. · Trots valår och stärkt ekonomi är kommunerna försiktiga i sina rekryteringsplaner. Sysselsättningen bedöms öka med drygt 40 000 under prognosperioden främst på grund av ökade programinsatser. Bristen på arbetskraft begränsas inom landstingen till ett antal yrken med krav på lång högskoleutbildning. · Arbetslösheten sjunker från 6 procent år 2005 till 5,3 procent i år och 4,6 procent nästa år. Ökade insatser i arbetsmarknadspolitiska program hjälper många som står långt från arbetsmarknaden till anställning. I år beräknas ett genomsnitt på 145 000 personer i program och nästa år 160 000. Obalanstalet (arbetslösa plus programdeltagare) minskar från 8,7 procent av arbetskraften 2005 till 8,5 procent år 2006 och 8,1 procent nästa år. · Utomnordiskt födda har en sämre utveckling än de flesta andra grupper. På ett år har arbetslösa och programdeltagare från denna grupp ökat med nästan 10 procent. Cirka 20 procent av de utomnordiskt födda är inskrivna på arbetsförmedlingen och drygt hälften av dessa är i program. · Såväl ungdomar som kvinnor utan gymnasieutbildning har det också svårt på arbetsmarknaden. På fem år har det relativa obalanstalet (arbetslösa och programdeltagare) bland ungdomar utan gymnasieutbildning ökat från 11 till 22 procent. Kvinnor utan gymnasieutbildning har drabbats hårt av rationaliseringar och besparingar, främst inom kommun och landsting. Deras situation kan dock underlättas av att kommunerna beräknas börja anställa framöver, om än i blygsam omfattning. · Vissa grupper av akademiker har fått det bättre på arbetsmarknaden, till exempel de med teknisk inriktning. För andra är arbetslösheten oförändrad eller har till och med stigit. Dit hör bland andra de med samhällsvetenskaplig och humanistisk inriktning. Långa inskrivningstider har drabbat akademiker inom ett brett fält av yrkesområden. Det vanliga mönstret är att nyutbildade har lättare att snabbt finna arbete än de med långa inskrivningstider. För kommentarer: Bo Bylund 070-581 82 40 Presskontakt: Malin Engstedt 08-586 063 10 Lise-Lott Alsenius 08-586 060 06

Ämnen

  • Arbetsliv